Tidslinje konsthistoria

Denna omfattande lista över konstriktningar och -stilar erbjuder en kronologisk översikt över konstens utveckling från den förhistoriska tiden till det moderna 2000-talet. Varje punkt på listan ger en kort beskrivning av en konstriktning eller stil, vilket speglar hur konsten har utvecklats genom att spegla och reagera på kulturella, tekniska och filosofiska förändringar genom tiderna.

Följaktligen, från de tidiga grottmålningarna till avancerad digital och bioart, illustrerar listan inte bara konstens estetiska och formella förändringar utan även dess roll som en reflektion och formare av mänskliga erfarenheter och samhällsförändringar.

tidslinje konsthistoria

Från förhistorisk konst till Drone Art

  • Förhistorisk konst (cirka 40 000–4 000 f.Kr.) – Inkluderar grottmålningar och skulpturer från den tidiga människans konstnärliga aktivitet.
  • Antikens konst (cirka 3 000 f.Kr.–500 e.Kr.) – Grekisk, romersk och egyptisk konst som fokuserar på realism och idealiserade former.
  • Medeltida konst (cirka 500–1400 e.Kr.) – Omfattar bysantinsk, romansk och gotisk konst, ofta med religiöst fokus.
  • Renässansen (cirka 1400–1600) – En återupplivning av antikens ideal med fokus på humanism och proportioner.
  • Barocken (cirka 1600–1750) – Dynamisk och dramatisk stil, rik på kontrast och rörelse.
  • Rokoko (cirka 1730–1780) – Lätt och elegant, ofta med romantiska och lekfulla teman.
  • Nyklassicism (cirka 1780–1830) – Återgång till antikens enkelhet och symmetri som en reaktion mot rokokon.
  • Romantiken (cirka 1800–1850) – Betonar emotioner och naturens storhet.
  • Realism (cirka 1840–1880) – Strävar efter att skildra verkligheten utan förskönande.
  • Impressionism (cirka 1870–1900) – Fokuserar på ljus och färg genom lösa penseldrag.
  • Modernism (cirka 1900–1970) – Ett övergripande begrepp som inkluderar många konstnärliga riktningar som fokuserar på nyhet, experiment och en brytning med traditionella former.
  • Postimpressionism (cirka 1880–1905) – Utvecklar impressionismen genom mer uttrycksfulla och symboliska tekniker.
  • Fauvism (cirka 1905–1910) – Använder vilda, expressionistiska färger och stilar.
  • Expressionism (cirka 1905–1930) – Fokuserar på att uttrycka subjektiva känslor och erfarenheter.
  • Kubism (cirka 1907–1922) – Bryter ner objekt i abstrakta, geometriska former.
  • Futurism (cirka 1909–1944) – Italiensk rörelse som glorifierar modern teknik och dynamisk rörelse.
  • Dadaism (cirka 1916–1924) – Avantgardistisk och ofta absurdistisk, en protest mot krig och konventionell konst.
  • Surrealism (cirka 1924–1966) – Utforskar drömmar och det omedvetna med fantasifulla och bisarra bilder.
  • Art Deco (cirka 1920–1940) – Eleganta, geometriska former ofta använda i arkitektur och design.
  • Bauhaus (cirka 1919–1933) – Tysk skola som förenar konst, hantverk och industriell design.
  • De Stijl (cirka 1917–1931) – Holländsk, fokuserar på abstraktion och enkelhet med en begränsad färgpalett.
  • Abstrakt expressionism (cirka 1946–1960) – Emfatisk, gestisk och non-figurativ konststil.
  • Popkonst (cirka 1950–1970) – Inspireras av reklam och populärkultur.
  • Minimalism (cirka 1960–1970) – Minimalistisk användning av komponenter för att betona formen.
  • Konceptkonst (från cirka 1960) – Idéer och koncept tar primär plats över traditionella estetiska och materialistiska bekymmer.
  • Opkonst (cirka 1960-talet) – Spelar med optiska illusioner genom visuellt stimulerande mönster.
  • Performancekonst (från cirka 1960) – Live framträdanden av konstnären som en interaktiv konstform.
  • Land art (från cirka 1960- och 1970-talen) – Skapar storskaliga ingrepp i naturliga landskap.
  • Transavantgarde (från sent 1970-tal) – Återupplivar måleriet med en blandning av stilar och historiska referenser.
  • Anamorfos (historiskt och nutid) – Skapar förvrängda bilder som ser normala ut från en specifik vinkel.
  • Kinetic Art (från 1950-talet) – Integrerar rörelse i konstverken.
  • Eco Art (från 1970-talet) – Utforskar och adresserar ekologiska frågor.
  • Sound Art (från 1980-talet) – Använder ljud som huvudsakligt medium.
  • Light Art (från 1960-talet) – Använder ljus som primärt medium i konstverken.
  • Algorithmic Art (från 1960-talet) – Skapar konst genom algoritmer och programmering.
  • Bio Art (från sent 1990-tal) – Använder levande organismer och bioteknik i konstverken.
  • Net Art (från cirka 1990) – Konst skapad och distribuerad på internet.
  • Superflat (från sent 1990-tal) – Kombinerar traditionell japansk konst med modern popkultur.
  • Stuckism (från 1999) – Förespråkar figurativt måleri och en återgång till konsthantverket.
  • New Media Art (från 1990-talet) – Omfattar digital konst och andra nya medier.
  • Social Practice (från 2000-talet) – Konst som involverar samhällsengagemang och interaktivitet.
  • Steampunk (från 2000-talet) – Blandar industriålderns estetik med futuristiska innovationer.
  • Virtual Reality Art (från cirka 2010) – Skapar konstverk i virtuella miljöer för en omslutande upplevelse.
  • Drone Art (från 2010-talet) – Använder drönare i skapandeprocessen.

Vad hände under 90-talet?

Under 1990-talet skedde en av de mest betydande konstnärliga förändringarna med framväxten och populariseringen av konceptkonst. Denna konstriktning, som framhäver idéerna bakom ett verk framför dess fysiska form, började dominera samtidskonsten. Parallellt med detta började konstnärer alltmer utforska digitala teknologier som ett nytt medium för konstnärligt uttryck, vilket inkluderade användningen av datorgrafik och digital video. Dessa tekniker möjliggjorde inte bara nya sätt för publiken att uppleva och interagera med konsten, utan öppnade även upp för helt nya konstnärliga uttryck.

Samtidigt påverkade globaliseringen konstvärlden avsevärt under decenniet. Internationella konstbiennaler som Venedigbiennalen och documenta blev viktiga samlingspunkter som introducerade konstnärer från hela världen. Detta bidrog till en ökad mångfald av röster och perspektiv inom konsten, vilket i sin tur berikade den globala konstdialogen.

Förutom dessa förändringar såg 1990-talet också en ökning av installationkonst. Konstnärer skapade rumsliga verk som betraktarna kunde gå in i och uppleva på ett fysiskt och ofta interaktivt sätt. Dessa verk engagerade inte bara flera sinnen utan erbjöd också djupgående, omslutande upplevelser, vilket ytterligare förändrade hur människor interagerar med och uppfattar konst. Dessa konstnärliga förändringar under 90-talet har haft en varaktig inverkan på konstscenen och fortsätter att påverka skapandet och uppfattningen av konst idag.

Vad var den största förändringen vid millenieskiftet?

Efter millennieskiftet har en av de mest betydande förändringarna inom konsten varit integrationen och expansionen av digital teknologi. Denna utveckling har revolutionerat konstvärlden genom att erbjuda nya sätt att skapa, visa och distribuera konst. Först och främst har digital konst öppnat upp för nya konstnärliga uttryck som inte varit möjliga med traditionella metoder.

Vidare har teknologier som Virtual Reality (VR) och Augmented Reality (AR) förändrat upplevelsen av konst genom att skapa omslutande och interaktiva miljöer. Dessutom har Net Art utnyttjat webbens dynamiska och interaktiva natur för att skapa ständigt föränderliga verk. Sociala medier har också spelat en avgörande roll, genom att ge konstnärer möjligheten att nå en global publik med en hastighet och direktkontakt som tidigare var otänkbar.

Mer från konstagenten

Klassiskt måleri De gamla mästarna hade för att överleva egna uppköpare från en kulturintresserad överklass eller beskyddare som beställde tavlor. Det var också ett sätt att kontrollera konstnärerna så att de målade på ett korrekt sätt. I filmen om den nederlänske målaren  JohannesVermeer (döpt 1632 död 1675)  blir detta tydligt. Familjen är mer eller mindre livegen under en så kallad beskyddare. Detta medför att Vermeers kreativitet blir något hämmad. Han får tråkiga beställningar. Beställningar som man i dag kan likna vid familjefotografier som köparen kan stoltsera med för sina vänner. I filmen om Vermeers liv och konstnärskap får vi följa konstnärens frustation över sin livegenhet och krav att i en som han tycker kultiverad fattig familj ändå måste prestera mästerverk. Jag har…
Pablo Picasso. Kunde han måla? Måla som Picasso! Det kan du, lite hur som helst. Utan Picasso så skulle inga barn våga måla känns det som. Jag var på en Picassoutställning i Kristinehamn. Den handlade om Picasso i det offentliga rummet. Alltså mestadels hans statyer och scenkläder var representerat.  I en monter så var det en tavla som var ritad med enkla blyertsstreck.  Det var en förskoleklass som stod runt omkring och fröknarna tyckte att ”det skulle ni barn göra bättre” Ja säkert skulle om det. Picasso ägnade en stor tid i sitt liv att försöka måla som ett barn. Ett barn har inte lärt sig att måla ett barn ritar intuitivt vad de ser. De bryr sig inte om…
Livet kan vara så mycket bättre med en hund. Dessa bilder visar verkligen hur det kan vara att ha sin bästa vän som hund. Andy Seliverstoff visar att hans intresse till hundar är stort och att ta foton där förtroende och glädje mellan människan och hund visas är målet. Barn upplever en glädje och har stort förtroende till dessa magnifika hundar. Vill du veta mer om Andy, besök hans hemsida på: http://www.greatdane.photography/
Enligt Pantone Color Institute så kommer (Grönska) bli årets färg 2017. Den exakta koden för färgen är Pantone 15-0343. Det är en behaglig färg som passar utmärkt till diverse former av design. Kanske tapeten hemma eller underlägget till muggen. Leatrice Eiseman, verkställande direktör på Pantone Color Institute, motiverar valet av grönska såhär: – We know what kind of world we are living in: one that is very stressful and very tense. This is the color of hopefulness, and of our connection to nature. It speaks to what we call the "re" words: regenerate, refresh, revitalize, renew. Every spring we enter a new cycle and new shoots come from the ground. It is something life affirming to look forward to. Vill du…
En Puntas är en videoinstallation som  Javier Pérez skapat tillsammans med artisten  Amélie Ségarra. Tanken på att stå på tå kan göra ont bara det. Att balansera på knivuddar är en prestation i sig. Det är en kraftfull video som  har ett mörker i sig och en otroligt  ångestladdad känsla. Prestera ska kosta i den mest graciösa av världar. Se även filmen som finns med i inlägget.     http://javierperez.es/  
Arbetet förändras ständigt beroende vilken tid på dygnet det är. Det är en pool av färger som reflekteras i ett storartat rum. Alla kan uppleva/se något nytt i en vanlig besöksplats som en kyrka. Besök via facebook: https://www.facebook.com/2021VAC/
Fauvisterna följde på spåret efter impressionisterna och de kallades för vilddjur efter deras vilda penseldrag där Matisse kan räknas med. Konsten kom att betyda mycket för Svensk konst och det var många kvinnor som anslöt sig och det bildades t.ex. en grupp vid namn Matisseeleverna som studerade och verkade med Matisse själv. Själva begreppet härleds till konstkritikern Louis Vauxcelle när han använde ordet fauves (vilddjur) då han skulle beskriva målningar av Henri Matisse och gruppen kring honom på utställningen Salon des Indépendants 1906. Konstnärer som kan förknippas med fauvisterna: Henri Matisse Georges Braque André Derain Maurice de Vlaminck Raoul Dufy
Andrea Minini visar att det inte behövs färg, detaljer, hår, skugga etc för att avbilda djur. Med väl utförda, exakta linjer så ger Andrea dessa minimalistiska verk en känsla av liv som är beundransvärt. Besök konstnär: https://www.behance.net/andreaminini
David Burdney är en otroligt duktig fotograf som har en mäktig portfolio. Det är en fascinerande blandning av flygfotografier som vi ser i dessa varianter av Saltfält runt om i världen. Vill du se mer av David?   Besök: http://davidburdeny.com/?noSplash=true
Vad är det egentligen som sätter priset på konst, ett konstverk eller en installation. Som så mycket annat så är det efterfrågan som styr grunden i prissättningen men i just konstvärden så är rekommendationer från renomerade konstvetare avvägande för en prissättning. Det är inte bara konstnärens namn som generellt sätter priset på konstnärens alla verk utan de kan variera kraftig sinsemellan. För mig handlar priset på ett konstverk om vad jag känner när jag betraktar det. Hur mycket tid är nedlagd för att få fram det jag ser. Jag vill inte känna mig lurad eller köpa något som känns ihopslängt eller förhastat. Konstverk som är skapade av kända, avlidna, stora konstnärer har givetvis ett större värde eftersom denne inte kan…