Kort historia om modernismen
Modernism var en kulturell rörelse inom västerländsk kultur på det sena 1800-talet och tidiga 1900-talet synlig inom konst, arkitektur, musik och litteratur.
Modernismen skapades av en ny generation konstnärer. De ville skapa ett måleri som stämde mer överens med den moderna människans världsbild.
Modernismen var en tid då man ville skapa känslor och uppröra. Målet var att skaka liv i folket och sin samtid.
De vände sig emot realismen och naturalismen men ville också göra uppror mot de traditionella skönhetsidealen. Måleriet baserades på impressionisternas teknik där de rena klara färgerna och penseldragen var det viktigaste.
Det man målade var känslor inom den egna människans förhållande med sin tid. Detta var en omtumlande tid i Europa, under vilken industrier och städer växte så det knakade, samtidigt som det fruktansvärda första världskriget pågick och avslutades. I samband med att teknologin utvecklades så utvecklades även människans förståelse för sin omgivning, vilket ledde till att modernismen växte fram.
Modernismens syfte var att ifrågasätta de redan existerande idéerna och plocka isär de strukturer som länge existerat i samhället.
Länge hade tankarna från upplysningen regerat, men med modernismens framväxt så började dessa att brytas ned och alltmer ses som föråldrade idéer.
Modernismen påbörjades innan första världskriget, men tog stark rot i kulturen först efteråt. Modernismen skulle under denna tid komma att ta över stora tänkare inom de flesta områden, där det uttrycktes främst genom konst och litteratur, men med idéer som kunde rotas i filosofiska grunder.
Filosofi
Modernismen är i grunden en filosofisk rörelse och är i allra högsta grad en progressiv sådan. Mänsklighetens kulturer bygger till stor del på gamla vanor och traditioner. Modernismens roll var att bryta trenden och att skapa något nytt, något modernt.
Den amerikanska poeten Ezra Pound anses ha varit högst delaktig i att definiera modernismen och gjorde det med sitt välkända slagord ”make it new”, vilket betyder ”gör det nytt”. Detta definierar till stor del vad modernismen handlar om.
Modernismen vill omfamna förändring, modernismen vill ta bort de aspekter av samhället som håller tillbaka social utveckling, vare sig det handlar om konst eller handel.
En stor aspekt av filosofin bakom modernismen är också en sorts självmedvetenhet. Modernismen inspirerades mycket av bland annat Sigmund Freud och andra psykologer, vilket drev modernismen till att inte vara en utgångspunkt bara för konst, utan även psykologi.
Självmedvetenheten var väldigt viktig och genomsyrade hela modernismen, men även progressiviteten hade en väldigt viktig roll, där de två ständigt gick hand i hand i en parallell utveckling. Detta ledde inte bara till att man ifrågasatte existerande strukturer inom konst, det gjorde också att allt fler drevs till att ifrågasätta olika traditioner, med målet att byta ut allt det gammalt som inte längre fungerade.
Detta ledde allt mer till att det inte bara var konsten som skulle ifrågasättas, utan mer eller mindre varenda aspekt av vår omgivning. Allt skulle ifrågasättas och förändras och ständigt färdas framåt, ständigt bli någonting nytt.
Konst och litteratur
Modernismen uttrycktes främst genom konsten och litteraturen. Under modernismens födelse så var realism och nationalromantik viktigt. Men båda dessa idéer ifrågasattes och förändrades, inte längre skulle man behöva söka efter att skapa ett hyper-realistiskt konstverk, istället skulle man visa de delar som gick in i skapandet av verket. Till skillnad från tidigare konstformer behöver du i modernismens värld inte längre dölja linjerna i målningen, istället väntades du stolt visa upp dem.
Ur modernismen föddes också parodi, satir och återskapande av existerande verk, då dessa uppenbarligen ifrågasatte värdet av det redan skapade verket. Genom modernism arbetade man för att förbättra verken genom att förnya dem. Det var en stark utgångspunkt att ha för att visa upp de nya värderingar som fick fotfäste i kulturen och det lät modernismen utvecklas i en rad olika former.
Modernismen tog inte bara form i konst utan även i litteratur, där etablerade berättarstrukturer inte var lika viktiga. Istället började författare experimentera och bryta upp dessa strukturer och traditioner för att på så sätt göra dem bättre, eller bara testa nya former i en sorts utmaning till de mer traditionella litterära sammansättningarna.
Läs mer om modernismen – Maud förklarar modernismen
