Futurismen

Futurismen 1909-1916

Maskinåldern

Intresset för teknik låg i luften under 1900-talet första decennium. För en grupp italienska futurister utgjorde den teknikiska utvecklingen en symbol för deras allt ökande fascination för fart och rörelse.

Fastän denna framstegssyn kom de att förhärliga kriget och viljan att riva alla museer, ägde de spännande förmåga att återge ting och människor i rörelse. I likhet medmedlemmarna i Die Brycke i Tyskland strävade de italienska futuristerna att befria konsten från alla historiska inskränkningar och hylla den moderna nya tidens skönhet.

Den italienska avantgarderörelsen bildades 1909 av poeten Marinette. Den omfattade en rad målare bland annat Umberto Boccioni (1882-1916), Carra, Russolo och Gino Severini(1883-1966) och Giacomo Balla (1871-1958) Men det var inte bara konstnärer som anslöt sig. I gruppen fanns också Författare, arkitekter, fotografer och musiker. Den franske konstnären Fernans Legér (1881-1955) anslöt sig till den futuristiska konststilen. Han prisade människans harmoniska förening med moderna maskiner.

futurismen1

Målet för gruppen var rörelsen och farten. Gruppen ville bryta med de akademiska begränsningarna och i stället hylla dynamiken i den moderna teknologin. Deras stöd av krig och våld föregrep den fascistiska politiken och som drabbade Italien i och med Mussolini 1919. Både Marinetti och Buccioni prisade första världskriget och betraktade det som en form av ”civilisationshygien”

De såg den växande industrialismen i världen som en vitaliserande kraft. Futurismens konstnärliga betydelse som en modern rörelse har dock fördunklats av medlemmarnas högerextremistiska sympatier.

futurismen2

Balla Automobil och oväsen (1912)

Francesko Marinetti skrev ett manifest 1910. Manifestet börjar med det växande behovet av sanning inte längre kan tillgodoses genom den dittills rådande uppfattningen av färg och form. I stället ville de manifestera att allt rör sig, rusar i olika riktningar och förändras snabbt. Det är denna universella dynamik som konstnären sökte återge. Rymd existerar inte längre, möjligen som en atmosfär i vilken kroppen rör sig. Även färgen är i rörelse skimrande liksom regnbågen och tindrande, Skuggan är lysande fladdrande.

futurismen3

Maskinåldern inspirerade också Fransmannen Robert Delaunay (1885-1941)

Verket Hyllning till Brériot (1914, 250 x251 cm ), Visar Delaunays berusning inför flygplanet och piloten Blériot, den förste som flög över Engelska kanalen. Bilden verkar vid första anblicken abstrakt. Men tittar man noga så kan man se hur Brériots plan virvlar ovanför Eiffeltornet, medan ytor skimrar in och ut ur de mångfärgade cirklarana som för tanken till en propeller.

I det futuristiska manifestet kan man läsa ”man måste göra sig av med alla förlegade och utslitna ämnen för att kunna ge utryck åt det moderna livets hastiga puls – en värld av stål, hetsig, övermodig och fartberusad.”

 

futurismen4

Giacomo Balla Hovercraftdoggy.com was named after an image that makes us smile and think positive. Dynamism of A Dog on a Leash (1912) Giacomo Balla  ”hovercraftdoggies” [= små hundar som går som om de flyter på luft.

Redan impressionisterna betonade dynamiken i tillvaron, men de löste aldrig problemet att i en tavlas eller skulptur statiska form skildra rörelse. Futuristerna skildrar detta. En häst har inte fyra utan tjugo ben och deras rörelse är triangulär. Därför målade de hästar hundar och hundar med ett otal armar och ben. Radiellt ordnade eller uppställda efter varandra. Även ljud kunde återges nämligen som en följd av vågor. Färg som en prismatisk rytm.

futurismen5

Carlo Carrá Vad spårvagnen berättar för mig (1911)
Fernand Léger och många av hans samtida strävade efter industriella principer om ordning, rytm och effektivitet i sitt måleri, och använde också maskinen som formmässig förebild. För dadaister som Francis Picabia och Marcel Duchamp var maskinen istället en symbol för det irrationella. Allteftersom frammanade rationaliseringen inom industrin och erfarenheterna av krigetidéer om kroppen som själlös motor, och konstnärer började avbilda maskinartade kroppar. Mekaniska baletter sattes upp där dansare mödosamt rörde sig i otympliga, stiliserade kostymer.

Futurismen blev kortlivad men dess betydelse för Modernismen i dess helhet var avgörande. I fråga om att återges rörelse skulle futuristernas verksamhet övertas av filmen.

Källor: Den moderna måleriets historia Herbert read Albert Bonniers förlag 1968

Bonniers stora bok om måleriets historia I samarbete med National Gallery of art, Washington, DC

Syster Wendy Becket under medverkan av Patricia Wright.

Mer från konstagenten

Varje ring är handgjord i trä, bivax eller harts. Det är den kanadensiska juveleraren Secret woods som skapar dessa magiska ringar. Allt är välplanerat i färg och form.   Besök: http://www.mysecretwood.com/   En  
Mabona Origami har kul med papper. Besök hemsida för mer spännande påhitt http://www.mabonaorigami.com/   
Jag ramlade över denna otroligt duktiga artist. Målar av storstadens gator direkt på plats! Titta även på filmen som visar Cristobal Perez Garcia in action. Besök konstnär: http://www.cristobalperezgarcia.com https://vimeo.com/116416303
Daniel Rozin skapar speglar av olika varianter. Denna spegel av snurrande pingviner är spännande! Besök konstnär:http://www.smoothware.com/danny/ https://vimeo.com/129674054
Vincent Mahè är artisten bakom detta skissblock. Han tillbringade ett år i Jerusalem och det är väl otroligt att vissa kan fånga vardagen på ett papper så bra. Ett moln blir perfekt med bara ett par simpla streck. Marknaden blir livfull och intressant som vem som helst skulle vilja ha som tavla hemma.   Besök artist https://www.behance.net/vincentmahe
Akademin Valand är en av tre konstnärliga institutioner vid Göteborgs universitet. De två övriga är Högskolan för scen och musik och HDK - Högskolan för design och konsthantverk. Akademin Valand har utbildningar i film, fotografi, fri konst och litterär gestaltning. Som student kan du välja mellan fristående kurser eller program på grundläggande, avancerad och forskarnivå. Konstnären Mick Wilson är prefekt för Akademin Valand. Mick Wilson har doktorsexamen från National College of Arts & Design, Irland. Innan han kom till Akademin Valand var han dekan för forskarskolan Graduate School Creative Arts and Media i Dublin. Han har även varit prefekt för institutionen för fri konst vid Dublin Institute of Technology. KONTAKT Hemsida: www.akademinvaland.gu.se Akademin Valand Box 132 40530 Göteborg Besöksadress: Vasagatan…
DIY – Gör det själv! För och med barn och unga 7 februari ̶ 12 april 2015, Stenahallen Göteborgs konstmusem http://konstmuseum.goteborg.se/  
Det var en solig och varm dag vilket gjorde att konstrundan blev mycket angenäm. Men jag vill börja med ett litet citat. Den spanska Filosofen Ortega Y Gasset (1883-1955) oroade sig för radikalismen (det extrema) inom den moderna konsten. I och med att människan ville vara modern. Ortega menade i sin berömda essä (1905) Om det mänskliga utdrivandet ur konsten. ”Så är den nutida konstens mest karakteristiska drag ur sociologisk synvinkel att den delar publiken i två kategorier: de som förstår den och de om inte förstår den…  Naturligtvis så började vi med den gigantiska kaninen tillverkad i breda träspån. Bigg yellow Rabbit.  Skapad av den nederländske konstnären Florentijn Hoffman. Att älska konst är att förstå den! Stort drar! Verket har…
Om du är intresserad av design, teknik och arkitektur så tycker jag att Manuel rivas kan inspirera dig att skapa nya former. Personligen så finner jag det otroligt spännande när former kan skapa ett sånt intresse. Manuel är en duktig tecknare/målare som är skicklig på både olja samt blyertspenna. Besök konstnär: http://konstagenten.se/konstnar/manuelrivas/
Ramlade över dessa underbara fotografier. Förr var det verkligen en konst att leverera maten från dörr till dörr. Det är en otrolig kunskap från en tid som vi inte ska glömma. Länkar: http://koitarou2006.blog112.fc2.com/blog-entry-34.html http://mag.japaaan.com/step/24051 http://blogs.yahoo.co.jp/mana_big/11475300.html