Futurismen

Futurismen 1909-1916

Maskinåldern

Intresset för teknik låg i luften under 1900-talet första decennium. För en grupp italienska futurister utgjorde den teknikiska utvecklingen en symbol för deras allt ökande fascination för fart och rörelse.

Fastän denna framstegssyn kom de att förhärliga kriget och viljan att riva alla museer, ägde de spännande förmåga att återge ting och människor i rörelse. I likhet medmedlemmarna i Die Brycke i Tyskland strävade de italienska futuristerna att befria konsten från alla historiska inskränkningar och hylla den moderna nya tidens skönhet.

Den italienska avantgarderörelsen bildades 1909 av poeten Marinette. Den omfattade en rad målare bland annat Umberto Boccioni (1882-1916), Carra, Russolo och Gino Severini(1883-1966) och Giacomo Balla (1871-1958) Men det var inte bara konstnärer som anslöt sig. I gruppen fanns också Författare, arkitekter, fotografer och musiker. Den franske konstnären Fernans Legér (1881-1955) anslöt sig till den futuristiska konststilen. Han prisade människans harmoniska förening med moderna maskiner.

futurismen1

Målet för gruppen var rörelsen och farten. Gruppen ville bryta med de akademiska begränsningarna och i stället hylla dynamiken i den moderna teknologin. Deras stöd av krig och våld föregrep den fascistiska politiken och som drabbade Italien i och med Mussolini 1919. Både Marinetti och Buccioni prisade första världskriget och betraktade det som en form av ”civilisationshygien”

De såg den växande industrialismen i världen som en vitaliserande kraft. Futurismens konstnärliga betydelse som en modern rörelse har dock fördunklats av medlemmarnas högerextremistiska sympatier.

futurismen2

Balla Automobil och oväsen (1912)

Francesko Marinetti skrev ett manifest 1910. Manifestet börjar med det växande behovet av sanning inte längre kan tillgodoses genom den dittills rådande uppfattningen av färg och form. I stället ville de manifestera att allt rör sig, rusar i olika riktningar och förändras snabbt. Det är denna universella dynamik som konstnären sökte återge. Rymd existerar inte längre, möjligen som en atmosfär i vilken kroppen rör sig. Även färgen är i rörelse skimrande liksom regnbågen och tindrande, Skuggan är lysande fladdrande.

futurismen3

Maskinåldern inspirerade också Fransmannen Robert Delaunay (1885-1941)

Verket Hyllning till Brériot (1914, 250 x251 cm ), Visar Delaunays berusning inför flygplanet och piloten Blériot, den förste som flög över Engelska kanalen. Bilden verkar vid första anblicken abstrakt. Men tittar man noga så kan man se hur Brériots plan virvlar ovanför Eiffeltornet, medan ytor skimrar in och ut ur de mångfärgade cirklarana som för tanken till en propeller.

I det futuristiska manifestet kan man läsa ”man måste göra sig av med alla förlegade och utslitna ämnen för att kunna ge utryck åt det moderna livets hastiga puls – en värld av stål, hetsig, övermodig och fartberusad.”

 

futurismen4

Giacomo Balla Hovercraftdoggy.com was named after an image that makes us smile and think positive. Dynamism of A Dog on a Leash (1912) Giacomo Balla  ”hovercraftdoggies” [= små hundar som går som om de flyter på luft.

Redan impressionisterna betonade dynamiken i tillvaron, men de löste aldrig problemet att i en tavlas eller skulptur statiska form skildra rörelse. Futuristerna skildrar detta. En häst har inte fyra utan tjugo ben och deras rörelse är triangulär. Därför målade de hästar hundar och hundar med ett otal armar och ben. Radiellt ordnade eller uppställda efter varandra. Även ljud kunde återges nämligen som en följd av vågor. Färg som en prismatisk rytm.

futurismen5

Carlo Carrá Vad spårvagnen berättar för mig (1911)
Fernand Léger och många av hans samtida strävade efter industriella principer om ordning, rytm och effektivitet i sitt måleri, och använde också maskinen som formmässig förebild. För dadaister som Francis Picabia och Marcel Duchamp var maskinen istället en symbol för det irrationella. Allteftersom frammanade rationaliseringen inom industrin och erfarenheterna av krigetidéer om kroppen som själlös motor, och konstnärer började avbilda maskinartade kroppar. Mekaniska baletter sattes upp där dansare mödosamt rörde sig i otympliga, stiliserade kostymer.

Futurismen blev kortlivad men dess betydelse för Modernismen i dess helhet var avgörande. I fråga om att återges rörelse skulle futuristernas verksamhet övertas av filmen.

Källor: Den moderna måleriets historia Herbert read Albert Bonniers förlag 1968

Bonniers stora bok om måleriets historia I samarbete med National Gallery of art, Washington, DC

Syster Wendy Becket under medverkan av Patricia Wright.

Mer från konstagenten

Ibland är det lätt att glömma att det vackraste kommer från naturen. Tyska nyhetstidningen De Volkskrant anlitade företaget Lernert & Sander för en kommande dokumentär om just mat. Resultet blev ju otroligt bra, inte sant. Ingen dum inspirationskälla för jordens alla kockar. Konstnär /Designstudio:http://lernertandsander.com
Nordiska konstskolan Karleby i Finland Kontakt  Nordiska konstskolan Borgmästaregatan 32 67100 Karleby [email protected] tel: 06-836 2120 Hemsida: http://www.nordiskakonstskolan.fi/
Det må jag säga Jamal att det var en imponerande tavla. Jag instämmer helt med Janneck i detta fall! Väldigt detaljerad och ett intressant motiv. Bra jobbat! Besök konstnär: http://konstagenten.se/konstnar/jamalaljomaily/
En underbar mix av färg när det blir inspirerat av tonerna från olika musikstilar. Melissa McCracken blandar olja och akryl på ett energifyllt sätt. Besök konstnär:http://www.melissasmccracken.com
Staten tog bort monopolet för bilbesiktning och nu är inget sig likt. Dock har jag tack vare tidigare nämnda hemsida sett att utbudet blivit otroligt mycket bättre. Detta glädjer kanske inte männiksor på landsbygden eftersom utbudet där är oförändrat, men för nedre halvan av Sverige har det fullkomligt exploderat.
  Mahmoud Jouini skapar dessa otroligt vackra landskap digitalt. Program som Mahmoud använder sig av är 3ds max 2014 och Photoshop CC. Färgrik träng som skapar en abstrakt bild som man kan titta på väldigt länge.  
Nighth awks – Edward Hopper. 1942 Oljemålning på duk 84.1 cm x 152.4 cm Vad ser vi Ett ljust Gatucafé/bar, nattöppet. Sceniskt avskalad gatumiljö. Det finns en blond man med vita kläder som arbetar som servitör/bartender. Det finns 3 stycken gäster i baren, en välklädd rödhårig dam i en röd klänning och 2 män i mörk kavaj och beige hatt. Alla gäster ser ut att vara övre medelklass. I bakgrunden ser byggnaden ut att vara helt utrymd, det finns ingen ljus och det ända föremålen man ser är en kassapparat. Allt är tomt, det finns ingen verksamhet förutom caféet. Ingenting är förfallet. Allt är rent och städat. Vad händer Damen småpratar med den ena mannen medan servitören ser ut att…
HDK finns mitt i centrala Göteborg, granne med Röhsska museet. Huset byggdes på Kristinelundsgatan speciellt för skolan 1904, med stöd av Göteborgs Slöjdförening. 
Arkitekt: Hans Hedlund. Här har vi föreläsningssalar, verkstäder, ateljéer, bibliotek, café, utställningshall och arbetsplatser för studenter och personal. Blivande designers, konsthantverkare och bild- och formlärare finns i samma hus som forskare och forskarstuderande. Vi har ganska nyligen byggt om huset, för att öppna upp huset ännu mer och göra det tillgängligt för alla. Nu kan man komma in med barnvagn och rullstol med hjälp av ramp och en ny hiss. Vill du veta mer om våra verkstäder och bibliotek? Du hittar dem under egen rubrik i huvudmenyn till vänster. Där kan du till exempel kan ta del…
Niklas Holm är en  konstnär från Kristinehamn. Nu bosatt i Stockholm. Han har en gedigen utbildning bakom sig. Niklas är en dymaniska postmodern konstnär. Han har ett så roligt färgstark och erotiskt formspråk. Har man  inhandlat ett verk, så vet man inte riktigt vart man ska hänga upp det. Ska man hänga det i sitt finaste rum, eller ska man hänga det i sitt sovrum? Ja i vilket fall som helst så kan man inte bli oberörd. Berörd är ett utav konstens viktigaste epitet. Niklas berör! han berör så mycket så man vet inte riktigt hur man ska förhålla sig till hans målningar, man blir väldigt postmodern själv. Lite utav allt. År 2010 ställde galleristen Natalia Goldin  ut Niklas konstverk i sina nya lokaler på Engelbrektsgatan…
Sigmund Freud ger ut sin bok Drömtydning. Denna bok kom att betyda oerhört mycket för modernismens besatthet för det undermedvetna, speciellt för Surrealisterna. Freud - psykoanalysens fader Sigmund Freud (1856-1939) var en österrikisk läkare och författare, som i våra dagar är mest känd som psykoanalysens fader. Han är författare till "Drömtydning", en av de viktigaste och mest omdiskuterade böckerna inom drömpsykologin. I den avslöjar Freud för första gången hur drömmar kan användas inom psykoanalysen. Enligt Freud är drömmar alltid önskeuppfyllande och deras främsta syfte är helt enkelt att hindra den som sover från att vakna. Att alla drömmar alltid är önskeuppfyllande möttes av hård kritik på Freuds tid. Han förklarar dock sitt resonemang med att dela upp dröminnehållet i det latenta och…