Design, Röhsska museet i Göteborg

Vad är design?

Gör ett besök på Röhsska museet i Göteborg.

Design: (eng. av lat. Desi’gno – avbilda’, ’framställa’). Internationellt använd term för formgivning, dvs. gestaltning av hantverkligt eller industriellt framställda produkter för miljöer.

Konstslöjd, konsthantverk, konstindustri, industridesign… Vad betyder egentligen begreppen?

Design är ett ord som har kommit att användas på så många olika sätt att det också har många olika betydelser. I dagligt tal använder vi ordet design då vi talar om kläder samt vackra föremål till hemmet. Men design har en bredare betydelse, nämligen utformade av människor skapta föremål. Ser man det så blir design en förutsättning för den moderna människans existens överhuvudtaget. Hon skulle inte klara sig utan de kläder, husgeråd etc. som hon kan skapa själv. Alla bruksföremål och redskap ökar människans naturliga förutsättningar.

Vi slår bättre med en hammare, dricker lättare ur en kopp än ur handen och kommer lättare fram med en cykel/bil än till fots. Datorer, TV-apparater, telefoner mm. Utvidgar våra sinnen i tid och rum.

Det finns många skäl att lära sig mer om estetik, arkitektur och design, dvs. den av människan skapade omgivningen. Den är något som angår oss alla och som speglar samhällets politiska, ekonomiska och kulturella strömningar och värderingar.

Den präglar vårt vardagliga liv. Design och arkitektur finns överallt.

Nästan allt vi omger oss med är tillverkat. Varje föremål på Röhsska museet berättar konkret och påtagligt om människors livsvillkor i olika tider och kulturer. Föremålet vittnar om människors behov, vardagsliv, arbete, fest och högtid, föreställningar och drömmar.

Några nyckelord och grundbegrepp:

 

Den kreativa människan

Hur den skapande människan har förmågan att ”förmera” sitt liv genom att göra tillvaron säkrare, bättre, skönare. Inte ett mål i sig utan människans materiella svar på tillvarons problem. Det är med förmåga att använda alla sina sinnen tillsammans med inhämtad kunskap som genom möjligheter att ständigt anpassa, förändra eller förbättra sina förutsättningar i världen.

Mångfald, helhet, sammanhang

Kulturer har alltid påverkat och påverkats av varandra. Kulturell mångfald, kulturer föder nya tankar, idéer och ger oss ny kunskap. Att visa på den kulturella mångfaldens möjligheter är sinnesutvidgande och har genom historien varit helt avgörande för utveckling. Betoning av sammanhanget, att människa, natur, kultur och samhälle hänger samman.

Färg, form, funktion, estetik

Människans behov av estetiska värden. Estetik är läran om förnimmelsekunskap.

Filosofisk undersökning av problem, begrepp och förutsättningen vid tal om konstupplevelser eller estetiska objekt av olika slag. Uppfattningar och uttryck i konst sker i vardaglig miljö etc.

Slöjd

Handarbete, hemslöjd och skolslöjd. I början av seklet kallades hantverk och industriformgivning för konstslöjd.

Hantverk

Produktionssätt som innebär att hantverkaren själv svarar för hela tillverkningen

Växte fram som en yrkesspecialisering av hemslöjden.

Konsthantverk

Hantverksmässig, framställning av konstnärliga bruks- eller prydnadsföremål (t ex glaskonst, textilkonst, möbelkonst)

Konstindustri

Industrimässig framtagning av konstnärligt formgivna bruksföremål och prydnadssaker…. är först efter 1850-talet som industriell tillverkningsteknik och produktionsform

Design

Formgivning/gestaltning av hantverkligt eller industriellt framställda miljöer och produkter genom en produkts form eller utseende.

TEMA 1: DESIGNHISTORIA

Röhsska basutställning är en resa i tiden. Från mitten av 1800-talet har världens, och människors villkor förändrats på många sätt. Utställningen visar konsthantverkets utveckling

under 150 år. I uppbyggda miljöer och i utställda föremål finner vi spåren av ett nära industriellt förflutet.

Alla föremål berättar om sin egen tid. Inte bara materialvalet eller tillverkningen är avslöjande utan också föremålets form. Vilka föreställningar, ideal och värderingar har formgivaren?

Vad ville formgivaren förmedla för budskap genom sin produkt?

Aldrig förr har människor i den rika delen av världen haft tillgång till så många designade prylar som nu. Det materiella välståndet – eller överflödet – verkar oändligt. Om de skulle jämföra ägodelar hos en normalinkomsttagare med hundra års mellanrum skulle de förmodligen häpna. Är det verkligen behov som gör att vi omger oss med så mycket mer saker än för hundra år sedan eller är det utvecklingen som skapat nya behov.

De insamlade föremålen på Röhsska museet är utvalda för att de har hög kvalitet samt är särskilt intressanta för sin tid. Många föremål är insamlade för att de är speciellt välgjorda och visar en särskild teknik. Det estetiska värdet – det vi upplever som vackert – i ett föremål kan vara lika viktigt som den praktiska funktionen. Genom åren har också smaken – vad som är vackert eller fult – varierat. Modet förändrades för längesedan precis som nu fast kanske inte i samma snabba takt.

När välfärden hade gjort många människor till köpstarka konsumenter växte markant utbudet av varor. För att inte kvaliteten på industritillverkade varor skulle försämras infördes konstnärer och formgivare i industrin. Det gav också många konsumenter möjligheten att handla genomtänkta och bra produkter.

Idag genomsyras samhället av kommersiella budskap och design har blivit ett viktigt instrument i konkurrensen mellan varuproducenter. Det kan vara mycket svårt att kunna se kvalitetsskillnad mellan varor av samma sort och då kan varumärket bli avgörande.

Varumärken eller ”branding” säljer idag inte bara en produkt. Tänk på internationella företag som NIKE och McDonalds. Säljer de sportskor och mat eller idéer och ideal.

Design uppgiften har idag blivit att tillfredsställa både fysiska och emotionella behov som den skall utveckla den industriella processen och bidra till en hållbar utveckling.

TEMA 2: FORM – FÄRG – FUNKTION

Världen är full av former och färger. Vi söker som människor och kulturvarelser hela tiden efter redskap för att tyda och förstå vår omvärld. Vi utarbetar olika system och koder som ska möjliggöra kommunikation och överföra erfarenheter. I varje formgiven produkt fullfyller den praktiska funktionen också skikt som tillhör den estetiska kunskapssfären. De är betydelsebärande och delar av ett slags kommunikationssystem eller form/färgspecificering.

–         Arkitekt

–         Inredningsarkitekt

–         Grafisk designer/Reklam

–         Produktdesigner

–         Industridesigner

–         Textil designer

–         Web designer

Grundutbildning för alla dessa formgivare är ungefär densamma. På schemat kan tillkomma kunskaper som krokiteckning eller modellteckning, skulptur, skissövning, perspektivritning, form… måleri, modellbygge etc. Utbildningar omfattar ofta flera år och innebär att man skaffar sig en specialitet för att sedan också arbeta praktiskt med det ämnesområde man valt. Förutsättningarna och arbetsmaterialet för en textildesigner och en web designer skiljer sig ganska mycket – men ändå finns den gemensamma nämnaren som form och färg som en grundförutsättning.

Design är i huvudsak en praktisk verksamhet. Men för att förstå designprocessen – att alla aktiva designer eller formgivare måste ta ställning till för att lösa ett uppdrag –  presentera en översiktsmodell av designprocessen:

Designprocessen

–     Problem – Beställarens krav och uppdrag

–         Analys – Inventering av marknaden

–         Idé – Skissetapp

–         Presentationsskisser

–         Modelltillverkning

–         Tester och utvärderingar

–         Konstruktionsarbete

–         Prototyptillverkning

–         Marknadsföring

–         Kostnadsberäkning/Offertframträdande

Form – Färg – Material – Teknik

Ett föremål kan ha en form och ett material som är mer eller mindre lämpad för situationen, både ur användarperspektiv och tillverkningsperspektiv. Föremålet kan vara dyrt eller billigt, enkelt eller komplicerat, hållbart eller ömtåligt.

Föremålet kan gjutas, svarvas, pressas etc. Vissa föremål är sammanfogade på olika sätt,

Svetsade eller skruvade etc. Industriell tillverkning skapar möjligheter till en stor producering av flera föremål av samma sort som tillverkas desto billigare blir varje föremål.

Formen, färgen, materialet och tekniken ger sammantaget föremålet ett uttryck som lockar eller inte.

Något om färg

Färg är vårt snabbaste kommunikationsmedel. Hur vi uppfattar och tolkar färg beror på olika omständigheter som t ex kulturell bakgrund, ideologi och språk. Naturens färger signalerar årstidsväxlingar, markens beskaffenhet, om ätliga eller oätliga växter mm.

Sedan människan börjat kontrollera sin färgmiljö har kunskap om färg blivit allt viktigare i samhället. Trafikmiljön är ett särskilt tydligt exempel på hur vi gemensamt orienterar med hjälp av färgkoder. Färgernas symbolvärde visar oss vägen i många sammanhang så som att apoteket är grönt och sjukhuset är blått etc. Även företag har insett betydelsen av att färg som omedelbart får betraktaren att associera till just detta företag och dess produkt.

Färgupplevelse eller perception kan hänföras till psykologin – vetenskapen om våra föreställningar och reaktioner. Färgupplevelse uppstår i våra hjärnor genom ljusvågor och deras växelverkan med våra kemiska omvärld. Färgerna som vi ser dem är resultatet och hjärnans anpassning till vår omvärld så att vår världsbild blir begriplig och meningsfull.

Det finns många bra böcker som handlar om färg. 

Ordlista:

Analys en noggrann, genomtänkt beskrivning

Brainstorming att kläcka idéer tillsammans

Brukare den som använder

Bruksföremål ett föremål som används i vardagen

Design utformning av människoskapta föremål

Distribuera att sprida eller föra ut något till väldigt många

Estetik läran om det sköna. Uppfattningar och förhållningssätt

kring utseende och uttryck i konst och formgivning. 

Ergonomi läran om hur kroppen reagerar fysiskt eller psykiskt

i olika former av arbete

Form hur något ser ut på olika sätt, tredimensionellt

Behållare, jämför gjutform, kakform etc.

Färg upplevelse eller sinnesförnimmelse av ljus med olika våglängd

Hantverk produktionssätt som innebär att hantverkaren själv

Ansvarar för hela tillverkningen

Idé en tanke som står över andra tankar 

Identitet en fullständig överenskommelse inom just den gruppen om utseende som t ex

Kultur, nation religion etc.

Koncept utkast eller idé, en helhetssyn som idé

Kultur allt som alla tänker, gör, utför och lever efter och förändrar efter det man just förändrat och uttrycker just nu och i all oändlighet

Stil ett typiskt sätt att göra något, ett speciellt utförande

Tradition regelbundet återkommande händelse eller kulturyttring inom en grupp

Trend strömning i tiden

Utkast ett snabbt sätt att visa en idé

Utseende hur något ser ut och hur det uppfattas

Kommentarer inaktiverade.