Konsten inom kultur och idéhistoria från medeltid till nutid

Konsten inom kultur och idéhistoria

Maud Sandström (konstpedagog och bildlärare)

Under medeltiden så målade konstnärerna enbart religiösa motiv. Eftersom Medeltiden var den tid då kristendomen utvecklades och spreds så kom det att påverka måleriet. Perspektivet hade inte upptäckts så man målade med ett enklare och plattare formspråk.

Verken signerades sällan eftersom konsten var något som liknades vid uppenbarelser från Gud

Man målade mycket muralmåleri och mycket arbete skapades också i mosaik. Kristendomen hade sina rötter i romarriket. Därför blev det naturligt att också den antika konsten kom att påverka medeltidens bildval

Mellan medeltiden och renässansen kan nämnas en övergångskonstnär som

Hieronymus Bosch. Han målade ondskan och helvetet. Han till och med anses kunna vara den första surrealisten.

Den klassiska konsten konstnärerna är livegen under stränga regler. Ofta har konstnärerna så kallade beskyddare rika mecenater som beställer verk av konstnärerna. Beställningar som avbildar deras familjer eller vackra landskap. De kunde också vara anställda utav hovet. Perspektivets upptäckt i slutet av 1400-talet förändrar motivvalet. Utbildningstiden var lång. Man gick och utbildade sig under 15 till 20 år. Man kunde också hjälpa mästaren med enklare detaljer. Vilket har föranlett att det ibland har varit svårt att fastställa om verket är äkta eller ej.

Den Holländska konstnären Johannes Vermeer  (1632-1675) och Italienaren Leonardo da Vinci var framgångsrika konstnärer under renässansen eller upplysningstiden som den också kallas.

Leonardo da Vinci ( 1452-1519)konstruerade och uppfann åtskilliga tekniska maskiner. Här en tidig variant på en helikopter. Han konstruerade och ritade också otaliga krigsmaskiner.

Den klassiska konsten får stå tillbaka för ett friare måleri där individen får påverka sitt eget konstnärskap.

Den spanska Filosofen Ortega Y Gasset (1883-1955) oroade sig för radikalismen (det extrema) inom den moderna konsten. I och med att människan ville vara modern. Ortega menade i sin berömda essä (1905) Om det mänskliga utdrivandet ur konsten. ”Så är den nutida konstens mest karakteristiska drag ur sociologisk synvinkel att den delar publiken i två kategorier: de som förstår den och de om inte förstår den… Den nutida konsten är inte tillgänglig för alla, såsom till exempel romantikens, utan har från början haft siktet inställt på en intelligent minoritet…”

Andre Derain Turning road
Andre Derain

Syntetisterna.

De franska syntetisterna var inspirationskällan till modernismen. Det var ett litet gäng med Gauguin i spetsen som experimenterade med de rena ytorna. (Nibis- gruppen). Man målade ur minnet.

Det har inte gått lång tid från den klassiska nedmonteringen och fram till den abstrakta konsten. Den första konstnären som man tillskriver vara grundaren av den abstrakta konsten är Wasareli Kandinsky Elektromagnetismen har upptäckts vilket gör att tilltron till det ockulta blir allt större. Man har tidigare trott att all energi är innesluten i själva materian. Med den nya upptäckten så förstod man att den också befann sig emellan materian. Detta uppfattades som om det skulle vara kittet som höll ihop världen. En det skulle kalla det själen.

Det nya samhället skulle bygga på teknologi.  Matematiken skulle lösa allt och maskinerna skulle rädda människa från svält och umbärande. Man trodde också att energin mellan materia också skulle lösa gåtan på livet och livet efter döden.

 

Men vad är en abstraktion

En del tycker att hela vår existens är en abstraktion. Det är bara själva skapelsen som är den enda rätta. Vi kan gå tillbaka till filosofen Platons tankar.

Men vad vi i dagligt tal menar med abstrakt konst är att den inte är figurativ alltså när den har förändrat det som den avbildar. konstnären förvrängde bilderna till kubism, Symbolism, fauvism, surrealism och så vidare. Genom att förvränga och markera olika saker så får också konsten en djupare innebörd. Konsten bygger på olika koncept.

Den Moderna tiden. (Impressionismen början)

Under Nyklassicismen (1500-1700-talet) krävdes att konsten skulle lyda under sträng kontroll. Bilder skulle målas på ett speciellt sätt. Den klassiska dansen, teatern och musiken likaså. Men under 1800-talet gick man tillbaka till fantasin inom romantiken och impressionisterna använde sig utav det mer fria måleriet.

Vilddjur

Man gick emot gamla borgerliga ideal och stränga regler som man var tvungen att anpassa sig till mellan 1500-1700-talet Det nya fria tänkandet skapade många olika konststilar. Så kallade ismer eller riktning om man översätter.  De första av ismerna efter impressionisterna var Fauvisterna som betyder vilddjur. Dåtidens kritiker tyckte att de nya konstnärerna målade kladdigt och vilt. Den franske konstnären Henri Matisse (1869-1954) anses vara en av ledarna inom Fauvismen.

Syftet med fauvismen var inte som till exempel punken som kom 100 år senare att provocera och chocka. Nej de ville visa verkligheten från en annan sida. Dom ville upplysa om världen runt omkring. Genom ett friare formspråk.

 

Matisse gestaltar Den moderna kvinnan. I denna parafras. Självständigt vilande kreativ och mångsidig.

Självständigheten kan symboliseras av avsaknad av betjänt och mångsidighet av de olika tapeterna. Hon är heller ingen sexsymbol eftersom hon är klädd. Manets kvinna är syndigt utmanande men ändå finns mannens ägandeskap kvar. Hon har ändå ett värde eftersom hon har sin egen betjänt som underkastar sig henne. Slaven bär fram blommor som hon förmodligen fått av en älskare.

Titians kvinna utstrålar underkastelse, lydnad och Gudfrukthet. Hennes nakenhet är lika oskuldsfull som naturen själv. Symbolerna finns att hitta i konstverket. Den bedjande kvinnan, den trofasta hunden och naturen utanför fönstret.

I bilderna ovan kan man se att Henri Matisse var påverkad av Edouard Manet som i sin tur var påverkad av den med klassiske målaren Titian

Perspektivet upptäcktes i slutet av 1400talet och efter det skulle allt avbildas så nära verkligheten som möjlig. Det målades oändligt med stadsmotiv med perspektivet som ett centralt motiv. Världen skulle också förskönas och några vardagsmotiv över den vanliga människans misär var inte populära.

Vi är ändå alltid romantiker

1800talets romantik om människan fullkomlighet genom Darwins läror skapade konst som förhärligade naturen och den starka människan. Genom den Tyska konstnären Caspar David Friedrich verk kan vi uppleva naturens storslagenhet. 

Romantiken hade och har fortfarande år 2011 en bred publik och anhängare. Romantikens genomslagskraft på 1700-talet berodde på att människan var trött på regelsamhället (1500-1700-talet) och allt förnuft. Regler kräver kunskap. Flykten från svårmod och okunskap ledde till att människan tog sin tillflykt till sin fantasi. I fantasin kunde man skapa frälsare av alla de slag men man kunde också skapa miljöer som var både skrämmande och underbara. Fantasin ger oss möjlighet att bemästra det som vi inte i verkligheten kan klara av. Den Engelske poeten John Keats (1795-1821) skriver. ”För att förstå konst behövs att vi är villiga att inta ett speciellt sinnestillstånd som kallas Negativ förmåga.”  Keats beskriver detta tillstånd i vilket människan har förmågan att vara osäker mystifierad, tvivlande, utan att irriterat vilja ha fatt i fakta eller förnuft.

Impressionisterna

Trots att konstnärerna vågade sig på något nytt så var deras djärvhet något begränsad. Motivvalet var fortfarande slående lik den klassiska konsten. De kvinnliga konstnärerna är sällan representerade. Det var svårt att vara kvinna och konstnär samtidigt. Att hinna med hem och hushåll och därtill också ta hand om mannen gör att de drar sig tillbaka och målar mer i skymundan.

Impressionisterna var de första som bröt mot ateljémåleriet. De gick ut och målade det de såg för stunden. Det sanna impulsiva intrycket blev det som de avbildade. Men publiken svek. Det de målade var förfärligt och deras verk blev inte antagna till salongerna. Detta medförde att de ordnade sina egna utställningar dit också en ny publik infann sig. Det så kallade moderna måleriet drog till sig den moderna människan. Industrialismen medförde att det fanns en helt ny grupp (medelklassen) som hade makt och pengar.

Inom musiken kan nämnas Maurice Ravel, född 7 mars 1875 i Ciboure, Frankrike, död den 28 december 1937 i Paris Frankrike, var en fransk tonsättare som bland annat har gjort Boléro .

Efter förberedande studier i pianospel, harmonilära och komposition blev han antagen som student vid konservatoriet och hade som lärare bland andra Gabriel Fauré. Han anses redan i 20-årsåldern ha skaffat sig en personlig och originell stil, som bland annat innehöll harmonier som inte ansågs helt renläriga.(Wikipedia)

Matisse var inspirerad av framför allt Edouard Manet, Paul Signac och Paul Cézanne. Rent motivmässigt så skiljer sig inte bildvalet varken hos Manet, Cézanne och Matisse från den klassiska konsten. Det är samma kvinna som ligger på sin divan. Men hennes utstrålning är något helt väsensskilt.

Allaprima (Ta färgen direkt från tuben) blir det nya vilda sättet att måla på.  Man skulle se penseldragen. Färgen fick ett egenvärde i sig. Färgen blandades inte till koloristiska övergångar utan man målade med oblandade färger som man la sida vid sida. Komplementfärgerna användes flitigt eftersom de skapade kontraster och liv i måleriet. Gult-orange mot blått skapade illusioner som lila färger.

Tiderna förändras allt fler människor blir medvetna om samhällets livsvillkor. Folkskolans tillkommande (1833) och fotografiets genomslagskraft. Dagstidningar som gjorde det möjligt att folk från olika samhällsskikt kunde ta del av politiska händelser. I och med detta förändrade också synen på konsten och människan. Människan skulle inte lullas omkring i romantiska halvsanningar om en förskönad värld.

Den nya tiden påverkade konsten man skulle gå från vilden till den moderna människan. I Picassos verk Flickorna från Avignon (1907)kan man se spår av detta. Picasso vill i sett verk visa hur människan har förändrats från Gauguins kvinnor från Tahiti till den prostituerade utnyttjade kvinna på en glädjens gata i Barcelona.

Van Gogh/ Expressionismen

Van Gogh blev en av de första som målade sin vardag. Van Gogh var fattig och förmodligen sinnessjuk. Han hade inte råd med fina modeller så han målar sin hushållerska eller sin älskarinna. Van Gogh försökte gå i konstskola men gör sig ovän med lärarna så han slutar. Han har en egen stil som genomsyras av hans känslotillstånd. Han bodde tillsammans med Gauguin en tid. Gauguin skulle lära den Van Gogh ett mer disciplinerat måleri. Men de vart ovänner vilket gjorde att van Gogh förmodligen blev sjukare. Gauguin var nog imponerad av Van Goghs förmåga att måla tillvaron som den såg ut. De rena ytorna och de starka färgerna som Van Gogh målade i kan man se i de senare av Gauguins måleri.

Van Gogh målar sin ångest och sin misär. Självporträttet med bandaget över såret av sitt bortskurna öra är början på en lång rad av självutlämnande bilder skapade av andra konstnärer genom tiderna.

Kändisskapet

Själva konstnären börjar få uppmärksamhet.

Innan 1500-talet signerade konstnärerna inte sina verk det var Gud som hade givit konstnären kraften och inspirationen att skapa och det var ingen som skulle ta den äran åt sig! Nu blev själva konstnären viktig och en del konstnärer rönte stora framgångar.

Den moderna människan ville skapa något nytt

Den viktiga aspekten av den moderna konsten och samtidskonsten är att den mer eller mindre övergivit sitt förhållande till estetikbegreppet. Man ville också visa det negativa det som var osynligt, den smutsiga och sjuka verkligheten. Dom tidiga modernisternas konstsyn producerade och reproducerade fortfarande samma bilder i samma konst rum men med en annan form.

Titian konstra Matisse som ett exempel.

Parafraser

Ett annat exempel är Spanjoren Joan Miros Joan Miró(1893-1983) parafras på den holländske 1600-talsmästaren Henrick Sorghs verk.

Futuristerna

Futuristerna, Ville förhärliga den nya tiden, farten och maskinerna. Futuristerna var helt övertygade om att den nya tiden skulle frälsa människan från allt ont!

Kubisterna, valde att bryta isär bilden i ett nytt formspråk som hade sina rötter i den afrikanska konsten.

Dadaisterna och surrealisterna ville komma så nära själva urmänniskans tankar som möjligt. Dadaisterna ville egentligen ingenting dom var nog mer ett gäng som hånade och förlöjligade den så perfekta borgarskapet och futurismen som förhärligade maskinerna och den starka människan. de ansåg att det var borgarklassen som låg bakom kriget (det första världskriget 1914-1918) Den abstrakta konsten var den enda rätt.

Surrealisterna  tyckte att världen var absurd och föredrog världen sedd genom en dröm eller en sinnessjuk människas sätt att tolka världen. Det farsinerades an det autonoma och spontanism.

Den autonoma (Autonoma: den del av vårt nervsystem som står utanför viljans kontroll) konsten kunde man inte förstå. Ortega menade i sin berömda essä (1905) Om det mänskliga utdrivandet ur konsten. ”Så är den nutida konstens mest karakteristiska drag ur sociologisk synvinkel att den delar publiken i två kategorier: de som förstår den och de om inte förstår den… Den nutida konsten är inte tillgänglig för alla, såsom till exempel romantikens, utan har från början haft siktet inställt på en intelligent minoritet…”

I och med industrialismens framsteg och enormt stora genomslagskraft förändrades synen på religionen. Kyrkan fick inte att samma makt och insyn i människans liv. Detta medförde också att den gemenskap som kyrkan gav till människan försvann. Men människa vill ha något att tro på och känna gemenskap runt. Nationalismen tog över den betydelsen. I länder som Italien och Ryssland där religionen var starkare än i tillexempel Sverige så blev nationalismen mycket starkare. Staten blev den nya Guden.

På Medeltiden målade konstnärerna enbart religiösa motiv.  På 1500-1750talet målade man i och med nya renässansen realism med tekniskt precision.

1800talets romantik om människan fullkomlighet genom Darwins läror skapade konst som förhärligade naturen och den starka människan. Genom den Tyska konstnären Caspar David Friedrich verk kan vi uppleva naturens storslagenhet.

Den konstnärliga revolutionen i Ryssland.

Den Ryska staten såg sig själva som den nya framtiden och hade en samhällssyn som byggde på elitism och logik. Världen byggde på matematiska grundpelare, samtidigt som vetenskapen ska stå tillbaka för förnuftet och fantasin. Vetenskapliga upptäckter behöver inte vara en sanning från ena dagen till en annan. Människan skulle vara till för samhället och inte tvärt om.

Italienaren F.T. Marinetti reste runt med sitt futuristiska manifest. Farten, kriget och manlighet var några av de punkter som skulle hedras. Det var många som anslöt sig Maskinerna skulle frälsa världen som skulle styras med järnhand. En grupp som kom att sluta sig till tanken om tingens stränga lagar var rayonnismen. En rörelse som lanserades av Konstnären Michel Larionov och Natalja Gontjarova.

Deras konst är påfallande inspirerad av impressionisterna och även den holländska konstnären Van Gogh kan man se spår utav.  Dom blev sedermera kända för sin utveckling av den slaviska folkkonsten.

Vad man mest förbinder med Moskva och den Ryska samtidskonsten är

Den ryske konstnären Kasimir Malevitj stod för det konstruktiva den kontrollerade konsten som byggde på matematiska formler.

Svart kvadrat på vit botten (1913)

Konsten kallade han Suprematismen vars manifest han skriver med hjälp av Majakovskij (1915).  Det var en mycket viktig händelse, Malevitj byggde sina konstverk på vissa grundelement nämligen Cirkeln, fyrkanten triangeln och korset.

Efter tolv års grubblerier publicerar han sina verk 1927 på Bauhaus i Dessau. Efter det så får han inte ställa ut längre i Ryssland. Han försvinner från konstscenen fram till dess att man får veta att han dött 1935. Det sägs att han ville bli begravd mer armarna utsträckta som ett kors.  Abstrakt måleri Jean-Clarence Lambert Bokfrämjandet Hälsingborg.(1969)

Malevitj begär att konsten inte ska ställas under andra lagar än sin egen. Han drömmer om en värld utan föremål.

Man skulle kunna dra paralleller till vetenskapens ord för universums förfall den så kallade tidspilen. Allt vittrar sakta ner och i slutänden av universums tid så vittrar till och men atomerna sönder och kvar lämnas ett svart iskallt tomrum.

Den holländska konstnären Mondrian däremot drömmer om en värld utan natur, eller snarare ett borttagande av den befintliga naturen. Han vill skapa ett nytt ”eden” där människan blir lycklig för att hon själv har skapat den.

(1921) Nyplasmisism

Mondrians säger ”Att avnaturalisera är att abstrahera. Genom abstraktion uppnår man det rent abstrakta uttrycket. Att avnaturalisera är att fördjupa”

Mondrian använder sig enbart för primärfärgerna. Rött, gult och blått. Därtill vitt och svart.

Wassily Kandinsky var också accepterad så länge han höll sig inom den ockulta abstrakta konsten. Han flydde till USA för undslippa att hamna i koncetrationsläger.

Under Stalin tid och stalinismen förbjöds också denna typ av konst. Man gick tillbaka till medeltida formspråk där konsten skulle gestalta ledaren, samhället den heroiska socialrealismen

konstnären Tatlins monomet. Tack och lov så blev den aldrig färdigställd

En modell finns att beskåda på Moderna museet i Stockholm.

Bilden eller konstverket är alltid en gestaltning och uttryck för och av något.

”Den abstrakta världen är en motsatts till den realistiska världen. Den abstrakta världen tillhör konstverket medan den realistiska tillhör alla.

Avståndstagandet från den yttre världen sådan den är… Sålunda uppnår man att ge större vikt åt det som utspelas inom människan än åt allt det som finns utom henne”. Det här har inte något att göra med att tavlan är skickligt tekniskt gjord.

Även om du väljer ut en bild från en tidning och målar av den eller ramar in de som den är så har du gett bilden ett egenvärde. Du har sett att den uttrycker något som är viktigt för dig. Även om du skulle falla till föga för ett enkelt streck.

Men verket kan vara trivialt intetsägande eller så kan den vara subtilt spännande och formmässigt tilltalande.

Marcel Duchamp

En konstnär som på sitt håll också var präglad av sin tid och som var engagerad i en politisk rörelse vars angrepp riktades mot konstens egna institutioner var Fransmannen Marcel Duchamp. (1887-1968) Han var tidigare influerad av fauvistisk (som Matisse) och kubistiskt (Picasso och Brack) måleri. Han blev inte riktigt accepterad som kubist vilket gjorde att han kritiserade genom att visa frustation över att dessa rörelser fortfarande var kvar i formella strävanden. Han ville pressa konsten närmare verkligheten och beslöt att i stället för att skapa ett konstverk, välja ut ett redan existerande objekt, ett som han tyckte fungerade som konst.

Han lämnar i en pissoar men namnet R Mutt 1917 på vilket är namnet på pissoaren designer.

Efter att ha blivit refuserad ( han fick inte vara med)skriver han. ”Några tyckte att det var omoraliskt… andra tyckte att det var ett plagiat av en enkel vattenklosett…Att herr Mutts fontän skulle vara omoralisk är lika absurd som att ett badkar kan vara omoralisk… Huruvida herr Mutt har gjort fontänen med sina egna händer eller inte saknar betydelse”. Denna handling skulle för all framtid förändra den konstteoretiska synen på konventionens och institutionernas osynliga makt över konsten.

Marcel Duchamp blev anhängare till dadaismen tillsammans med konstnären Max Ernst

Dadaisterna

Samtidigt som första världskriget härjar flyr en massa konstnärer och filosofer till Schweiz och Zürich. Dessa människor kan inte undgå att se och förstå krigets vanvett.

Man förlöjligar kriget och futuristernas övertro på maskinerna man travesterar och skriver ett eget manifest

I spetsen för dadaisterna var poeten och konstnären Hugo Ball. Tillsammans med tre andra skriver man det dadaistiska manifestet på restaurang Voltér. Dadaismen stod för ingenting eller vad som helst. De hade ett eget språk och egna bokstäver. Eftersom inget skulle existera så upplöstes dadaisterna sig själva två år senare.

Många hängde kvar vid grundtanken och Marcel Duchamp och Max Ernst var några utan dem.  Båda kom att flytta till USA eftersom det konstnärliga klimatet inte var så gynnsamt i Europa.

 Hitler förstod sig inte på den moderna konsten som han kallade den ”Entartete kunst”

Andra världskriget kom naturligtvis också att påverka konsten och konstnärerna. Modernisterna flydde från Europa. Hitler avskydde modernismen han kallade deras konst för ”Entartete kunst” (degenererad konst). Han hånade konstnärer som Kirchner, Dix och Nolde. De hånades offentligt på grund av sitt sätt att måla. Det var starten på en konstnärlig ofrihet. Åtskilliga konstnärer (bild musik teater dans) drevs i landsflykt. Andra dog i nazistiska förintelseläger eller begick självmord.

Många surrealister flydde till USA där de beblandade sig med den amerikanska abstrakta expressionismen.

Efterkrigstiden

Francis bacon

 Året är 1945 och vi har kommit fram till den svåra efterkrigstiden. Nu svallar känslorna. Det posttraumatiska ångesttillståndet har inträtt. Expressionismen blev namnet på den nya konstriktningen. Expression står för utryck. Nu började konstnärerna utrycka deras vardag och deras sargade liv. Man får dock skilja på Amerikansk expressionism och europeisk. Konstnärerna gestaltar de känslor som vi människor har fått av att bevittna och uppleva alla de fasor som de fick uppleva under kriget. Speciellt den Tyska Expressionismen gestaltar ångesten på ett brutalt sätt.  Nu börjar man måla de känslor som kriget har gett upphov till.

Besvikelsen var enorm för alla dessa människor vars liv hade slagits i spillror. Detta på grund av sjuka ideal och en romantiserad tro att kunna återupprätta en antik världsordning och storhetstid. Den ideala elitistiska människan skulle stå i centrum. Den elitistiska människan skulle bestämma vad som komma skulle. Romantiken hade åter fått komma till tals. Ja för en del var det säkert en fantastisk dröm.

Det paradocksala är ändå att modernismen och romantiken står varandra rätt nära. Båda sätter människan i centrum där människa har tolkningsrätt på sin samtid.

Modernisterna hade fått fly Ja de som målade så att ingen människa kunde se vad det förställde. De nya modernisterna de som inte högaktade maskinerna våldet och pånyttfödelsen. Det som futuristerna stod för! Men de flesta tänkte nog inte på konsten. De såg vad kriget hade gjort med deras hem deras familjer ja hela deras liv.

Expressionismen/postimressionismen

Expression står för utryck. konstnärerna målar det som de känner. Den Engelska Konstnären Francis Bacon gestaltar människans misär och förnedring i sina monumentala målningar. ’

Den första expressionisten brukar man tillskriva Den Nederländska konstnären Van Gogh (1853-1890). Van Gogh målade med kraftfulla penseldrag det han upplevde. Van Gogh var besatt av den gula färgen. Han målade som i trance allt han såg. I viljan att utrycka något så hittade han sin egen explosiva målarteknik.

Expressionismen blev en stor konststil som kom att dominera början av 1900-talet. Konstnärer som Engelsmannen Francis Bacon, Danska Cobra gruppen, Tysken Emil Nolde och Svensken Hiller för att nämna några kom att tillhöra expressionisterna.

Nolde var Nazist och var med partiet men han målade så fult enligt Hitler att han uteslöts.

Symbolisterna

Det fanns symbolister som mer målar på ett för romantiken mer vedertaget sätt men med helt andra bottnar. Gustav Moreau och Pierre Puvis de Chavann  till exempel hade en romantiskt formspråk. Den stora skillnaden är att symbolisterna gav kvinnan en helt annan betydelse. Kvinnan avbildas på ett erotiskt absurt sätt hon gestaltas med kombinationen makt och erotik. Hon är skrämmande och lockande.

I konstnären Böcklins kända verk Dödens ö blir detta tydligt. Kvinnan får symbolisera den farliga förförerskan Likt Ewa i lustgården är kvinnan den som förför och drar ner mannen i fördärvet. Edvard Munk tillhör symbolisterna. Han gestaltar också den förföriska kvinnan men han målar på ett mer Fauvismiskt (vildsint) sätt vilket gjorde att Edvard Munk inte alls var lika ansedd som konstnär

Modernismen.

Med industrialismens intåg så fick människan tillgång till kommunikation. Bilar, båtar fabriker, städer, telefon etc. etc. Men det är en liten klick människor som får ta del av det moderna samhället. Konstnärerna är beroende av den härskande eliten och konsten tillhör en liten initierad aristokratisk elit. Amerikanska konstnärer som Jackson Pollock, De Kooning, Mark Rothko  målar mer och mer förenklat och i Ryssland blir konsten med Kasimir Malevitj konstruktivistisk (tekniskt) fulländade.

År 1798  så uppfann Alois Senefelder litografin.  Tryckkonsten börjades även att användas inom konsten och under 50-60-talet så utvecklades tanken att god konst var något som vem som helst skulle kunna ha hemma. Man började trycka fler upplagor av samma bild vilket gjorde att konsten blev mer tillgänglig för fler människor. Det var ändå få förunnat att ha konst i sina hem. Fotografikonsten utvecklades också under den här tiden.

Surrealisterna

Surrealisterna ville att man skulle utrycka sig som om man inte var påverkad av något utanför sig själv. Konsten skulle gestaltas som i en dröm eller från det undermedvetna. Det ställde dock till det för en del konstnärer. Andra världskriget var på upprinnelse och det medförde att det politiska samhället och den autonoma kosten hade svårt att förenas. Poeten Louis Aragon (1897-1982) var tillsammans med André Breton (1896-1966) grundare av den franska surrealismen. Louis Aragon märkte att konsten var verklighetsfrånvänd och anslöt sig till de franska kommunisterna efter ett besök i Ryssland 1930, i och med det så lämnade han surrealisterna och därefter ägnade han sig åt realismen i stället.
Salvador Dali

Den abstrakta konsten

De insatta

Konstbesökarna säjer ofta att man inte kan förstå sig på konsten och att man själv skulle kunna måla samma sak. Ett annat vanligt sätt att ta till sig en bild på är att man någonstans i den abstrakta bilden kan hitta en bild av en hund eller ansiktet på en gammal gumma etc. På så sätt har Ortega rätt. Han skriver vidare om den moderna konsten. ”Van som den är att behärska allt, känner sig den stora massan hotad i sina ”rättigheter” av den moderna konsten, som är en konst för privilegierade eller för en insiktsfull aristokrati”

Det är ju så klart att man inte vill känna sig lurad (kejsarens nya kläder är en allt för välkänd fras för oss alla)

Problemet är enligt mig inte att åskådaren är dum. Problemet är att åskådaren inte känner till varför konstnären har målat som han/hon gör. Alltså som Ortega Gasset sa, De som förstår och de som inte förstår. Orsaken tror jag ligger i att den fria tolkningsrätten är en del av det modernistiska tänket. Eller så kan man ta till sig konsten som poeten John Keats vill Med en negativ förmåga. Alltså bara låta den va och leka med. helt enkelt.

Vi har alltså precis som de autonoma konstnärerna tolkat med de sinnen som finns till buds utan att veta något. Vi kan bli glada eller ledsna vi kan bli arga eller besvikna. En mer påläst och kunnig åskådare däremot skulle tolka konstverket på ett annat sätt.  Han/hon vet varför konstnären målar som han/hon gör. Han/hon vet vilken tid konstnären verkade i. Han/hon vet också vilken ”ism” (ideologi) som konstnären tillhör. Utifrån det skulle åskådaren bedöma om tavlan är bra eller dålig. Det finns inget ”måste” att man ska tycka om konstverket. Vill man köpa en tavla kan det i och för sig vara en fördel.

Picasso ägnade mycket utav sin tid till att försöka måla som ett barn som han sa. Ett barns måleri är inte uttänkt det bara blir.

Peggy Guggenheim

Den abstrakta konsten var riktigt stor i början på 1900-talet. Det bara sprutade fram konstnärer. Modernisterna riktigt frossade i sina konstverk. Som tur var så fanns det en amerikans kvinna vid namn Peggy Guggenheim. Hon hade ärvt en liten förmögenhet när hennes far omkom i Titanic olyckan. Peggy var också brorsdotter till Salomon R Guggenheim som upprättade det Salomon R Guggenheim stiftelsen.

Peggy åkte till Paris 1920, där hon kompis med avantgard(nytänkande) författare och målare, många av dem levde i fattigdom i Montparnasse kvarteret i stan. Bland annat Marcel Duchamp.

Peggys gifte sig med Dada skulptören Laurens Vail. Men skilde sig efter att han hade haft en affär med Kay Boyle. År 1938 öppnade Peggy ett galleri för modern konst i London tillsammans med Jean Cocteau och började samla konst. Efter andra världskrigets utbrott köpte hon in så mycket abstrakt konst som möjlig. Det var verk av Picasso, Max Ernst, Mirò, Magritte, Man Ray, Dalì, Klee, Chagall och John Tunnard. När hon återvände till New York hade hon med sig en av de viktigaste samlingar av modern konst. Med denna samling öppnade hon ett galleri kallad The art of This Century Galleri. Tack vare Peggy Guggenheim så har många konstnärer kunnat fortsätta sin verksamhet och också blivit stora erkända konstnärer. Målaren Jackson Pollock, Ljudpoeten Ada Verdun Howell och den tyske konstnären Max Ernst som hon sen gifte sig med är några exempel.

Efter kriget flyttar hon tillbaka till Europa. Där hon slutligen etablerar sin samling i Palazzo Venier dei Leoni i Venedig.

Solomon R Guggenheim (1861-1949) kusin till Peggy Guggenheim, var konstsamlare och filantrop (tänkare) Han byggde Guggenheimmuseet i New York. Museet stod färdigt 1959 ritat av arkitekten Frank Lloyd Wright.

Varför hatade nazisterna den moderna konsten.

Konsten skulle vara till för folket alla skulle förstå den!

Nazisterna ville ha tillbaka de gamla mästarna konsten skulle fostra och vara vacker.

I Ryssland skulle konsten enbart spegla den tekniska verkligheten tillsammans med socialrealismen som växte sig stark under Stalins tyranni.

Det är svårt att förstå sig på den här tiden Hitler längtade att få upprätta den gamla antiken och Stalin ville skapa ett lossas land där han skulle bestämma. Ingen annan! Båda hade den vita rasen som rättesnöre och båda trodde på att det fanns en mänsklig elit. Elitismen byggd på en övertro på människans förmåga att med maskinernas hjälp skapa en bättre värld utan vanskapta och mindre begåvade.

Första värlskriget blir ett fullständigt blodbad. Där vanliga enkla bönder och arbetar unga män och civila får sätta livet till för en industriell maktelit som vill sätta en överdimensionerad övertro till maskinernas frälsning. Cirka 20miljoner människor dör och än mer får ett fruktansvärt lidande.

Futuristerna

Futuristerna. De som förhärligar farten och framtiden Francesko Marinetti skriver sitt manifest 1909. Där även kvinnan är inte har ett egenvärde. Nej det är mannen som tillhör det starka. Äktenskapet förkastat likaså den strävsamma hemmafrun modern och madonnan. Marinetti förhärligar horan, skökan som skapar sitt egna liv.

Marinetti blir anhängare till Mussolini och fascismen. Som förkastar intellektet, förnuft och teori. Nej det är instngt lidelse och kännslor som bestääer vad som ska göras och den som bestämmer det är ledaren självMarinetti tar värvning och går ut i det krig som han tror ska renska samhället från allt gammalt borgerligt förlegat. Han blir skjuten och dör på berget Kuk.

Syntetisterna.

De franska syntetisterna var inspirationskällan till modernismen. Med sina avskalade bilder så kan man också tillskriva att det var de som först målade abstrakt konst. Det var ett litet gäng med Gauguin i spetsen som experimenterade med de rena ytorna. (Nibis- gruppen). Man målade ur minnet.

Det har inte gått lång tid från den klassiska nedmonteringen och fram till den abstrakta konsten. Den första konstnären som man tillskriver vara grundaren av den abstrakta konsten är Wasareli Kandinsky Elektromagnetismen har upptäckts vilket gör att tilltron till det ockulta blir till en sanning. Man har tidigare trott att all energi är innesluten i själva materian. Med den nya upptäckten så förstod man att den också befann sig emellan materian.  Det nya samhället skulle bygga på teknologi.  Matematiken skulle lösa allt och maskinerna skulle rädda människa från svält och umbärande. Man trodde också att energin mellan materia också skulle lösa gåtan på livet och livet efter döden. Elektromagnetismen kunde också vara själva kittet som höll världssamfundet samman. Eller som själva skälen.

Så den ryska abstrakta konsten var ifrån början inte abstrakt. Den abstrakta konsten gestaltade den elektiska världen. Den osynliga elektromagnetismen.

 

Men vad är en abstraktion

En del tycker att hela vår existens är en abstraktion. Det är bara själva skapelsen som är den enda rätta. Vi kan gå tillbaka till filosofen Platons tankar.

Men vad vi i dagligt tal menar med abstrakt konst är att den inte är figurativ alltså när den har förändrat det som den avbildar. konstnären förvrängde bilderna till kubism, Symbolism, fauvism, surrealism och så vidare. Genom att förvränga och markera olika saker så får också konsten en djupare innebörd. Konsten bygger på olika koncept.

 

 Hitler förstod sig inte på den moderna konsten den ”Entartete kunst”

Andra världskriget kom att påverka konsten och konstnärerna. Modernisterna flydde från Europa. Hitler avskydde modernismen han kallade deras konst för ”Entartete kunst” (degenererad konst). Han hånade konstnärer som Kirchner, Dix och Nolde. De hånades offentligt på grund av sitt sätt att måla. Det var starten på en konstnärlig ofrihet. Åtskilliga konstnärer (bild musik teater dans) drevs i landsflykt. Andra dog i nazistiska förintelseläger eller begick självmord.

I bilden kan man se Emil Noldes konst.

Surrealismen

Många surrealister flydde till USA där de beblandade sig med den amerikanska abstrakta expressionismen.

Symbolisterna

Det fanns symbolister som mer målar på ett för romantiken mer vedertaget sätt men med helt andra bottnar. Gustav Moreau och Pierre Puvis de Chavann  till exempel hade en romantiskt formspråk. Den stora skillnaden är att symbolisterna gav kvinnan en helt annan betydelse. Kvinnan avbildas på ett erotiskt absurt sätt, hon gestaltas med kombinationen makt och erotik. Hon är skrämmande och lockande.

I konstnären Böcklins kända verk Dödens ö blir detta tydligt. Kvinnan får symbolisera den farliga förförerskan Likt Ewa i lustgården är kvinnan den som förför och drar ner mannen i fördärvet. Edvard Munk tillhör symbolisterna. Han gestaltar också den förföriska kvinnan men han målar på ett mer Fauvismiskt (vildsint) sätt vilket gjorde att Edvard Munk inte alls var lika ansedd som konstnär

Modernismen.

Med industrialismens intåg så fick människan tillgång till kommunikation. Bilar, båtar fabriker, städer, telefon etc. etc. Men det är en liten klick människor som får ta del av det moderna samhället. Konstnärerna är beroende av den härskande eliten och konsten tillhör en liten initierad aristokratisk elit. Amerikanska konstnärer som Jackson Pollock, De Kooning, Mark Rothko  målar mer och mer förenklat och i Ryssland blir konsten med Kasimir Malevitj konstruktivistisk (tekniskt) fulländade.

År 1798  så uppfann Alois Senefelder litografin.  Tryckkonsten börjades även att användas inom konsten och under 50-60-talet så utvecklades tanken att god konst var något som vem som helst skulle kunna ha hemma. Man började trycka fler upplagor av samma bild vilket gjorde att konsten blev mer tillgänglig för fler människor. Det var ändå få förunnat att ha konst i sina hem. Fotografikonsten utvecklades också under den här tiden.

Postmodernismen

Popkonsten 60-talet Konsten ska tillhöra folket!

År 1798 uppfann Alois Senefelder litografin.  Tryckkonsten användas även inom konsten och under 50–60-talet utvecklades tanken att god konst var något som vem som helst skulle kunna ha hemma. Man började trycka fler upplagor av samma bild vilket gjorde att konsten blev mer tillgänglig för fler människor. Det var ändå få förunnat att ha konst i sina hem. Fotografikonsten utvecklades också under den här tiden.

Nu förändrar sig konstscenen.

Modernismen utvecklades mer och mer åt det abstrakta och när Lucio Fontana ristade streck i duken 1960 så var det nog.

”som konstnär, då jag arbetar med någon av mina perforerade dukar, har jag ingen önskan att skapa en målning; jag vill skapa en öppning för rymden, skapa en ny dimension åt konsten, binda den kosmos så som det ändlöst fortsätter bakom målningens avgränsning. Med min nyskapelse med hål borrade genom duken i upprepade formationer har jag ingen önskan att dekorera en yta, utan tvärt om att bryta upp dess dimensionella begränsningar. Bakom perforeringarna väntar oss en nyvunnen frihet för tolkningen men också, och lika oundvikligt, ett slut för konsten.

(citat av Jan van det Marck i katalogen till Lucio Fontanas utställning i Walker Art Center, Minneapolis 1966.) (Från Konsten i dag Edward Lucie- Smith PA Nordstedt & Söner förlag Stockholm 1977)

Andy Warhol

Kan ett streck vara konst som i Miròs tavlor så kan en soppburk också vara det.

Allt kan vara konst. Konstnärerna gör uppror precis som Marcel Duchamp redan gjorde 1914. Redymaids (Redan tillverkade föremål) fyller konsthallarna. Popkonstnären Andy Warhol blir den nya konstikonen.  På ett mycket raffinerat sätt gestaltar han vardagen. Han gör filmer, fotograferar och målar. Hela verksamheten bygger han upp i The Factory. Han massproducerar konst. Han avbildar det som är populärt och vardagen blir hans konstarena. The Factory blir en mötesplats för New Yorks bohemer. Andy Warhol har en egen tv show ”  Andy Warhols Fiftieen minutes.

Inom musiken så kom det en helt ny musikstil Garagerocken utförd av oskolade musiker slog igenom Och gruppen Velvet underground blev populära hos Andys Factory.  Konst av alla de slag trycks upp och reproduceras, på så sätt blir även klassisk konst tillgänglig för allmänheten. Det moderna hemmet har affischer eller posters som det kom att heta på väggarna.

Leo Fender

1954 sätter Leo Fender ström till en massiv bräda med strängar, en så kallad planka. Detta kom att fullständigt revolutionera musikvärlden.

Gitarren serietillverkades vilket gjorde att den vart tillgänglig för allmänheten. Det var mängder med ungdomar som kunde köpa en gitarr med de kunde inte spela på den. Garagerocken är född. Dom som var de första att bli riktigt populära var de Amerikanska banden Velvet underground och Ramons. I England kom Sex Pistols i slutet på 70-talet.

Konsten behöver inte längre vara fostrande och vacker. Den får utrycka vad som helst och vem som helst kan göra det. Den konceptuella konsten blir allt större.

På 60-talet skulle ingenting vara heligt man blandade olika konststilar hur som helst.

Det var inte ovanligt att barock och rokoko fick ny klädnad. Helt respektlös gick folk omkring med rosa byxor och röd skjorta. Man kunde till och med se herrar i en rosa skjorta.

Konceptkonst

Det är inte själva verket i sig som är det viktiga utan det är budskapet bakom verket.

Barbidockan! Funderar på vad har inte denna docka påverkat vår kultur

Vår delaktighet i konsten

Skulpturen på Margareta Krook (Skådespelare) placerad utanför Dramaten gör oss delaktiga. Konstnären är Marie Louise Ekman. Ekman gör oss delaktiga i hennes verk genom att ha tillverkat slupturen så att ytan är ständigt varm. När man känner på den så upplever man värmen från en människa. Temperaturen är ständigt på 37 grader.
Hur påverkar det oss. Vad får vi för upplevelse av statyn? En del tycker att det är monumentalliknande andrar tycker att det känns mysigt en kul grej som gör att vi får en annan närhet till statyn. Lite Kitsch betonat. (Kitsch betyder sidospår och ett överdrivet användande av ett regelrätt formspråk). Ja det kan väl vara både och. För ett antal år sedan hade detta förmodligen varit helt otänkbart. Vad som är dött är dött kanske de skulle ha sagt. Så gör man i alla fall inte!  Vi har svårt att lämna normer och anammade värderingar.  Ekman är skicklig på detta, hon har alltid utmanat och provocerat det etablerade. Hennes styrka att blanda samman det etablerade med det känslosamma naiva har varit spännande och provocerande. När den inom konsten outbildade människan började hänge sig åt konst på ett mer synligt sätt så betraktades konsten med epitetet oftast som kitschig.

Den konstnärliga friheten är ständigt på tapeten. Konstskolans roll kanske har spelat ut sig själv med konstnärer som Anna Odell eller är vi tvungna att fortfarande ha den konstnärliga institutionen i ryggen för att bli sedda genom det rätta perspektivet.

Torgny Lindgren var intervjuad på morgonnyheterna. Ettans kanal, torsdag morgon 23/9 -11. han säjer att han inte kan vara socialist på grund av att han måste äga sitt eget ord och han måste kunna se objektivt på allt. En konstnär kan aldrig vara tillgänglig. En konstnär måste alltid vara fri att kunna kritisera. Jag fastnade för detta. Det är något med detta som tål att tänka på. Det fria ordet är något som vi alla strävar efter att värdera högt. ”Jag tycker inte om vad du säger men jag kan gå i graven för att du ska få säga det”
Frågan hur konstpubliken förändrat sitt förhållande till konsten under 1900-talet är mycket spännande. Hur konstnären förändrar sin konst i förhållandet till sin publik och sin samtid är lika spännande. Anpassar vi konsten i dag så att publiken får vara mer delaktig. Är det något som ingår i marknadsvärdet? Konsten har blivit mer spektakulär. Är detta för att den säljer mer eller är det för att konsten gestaltar en mer excentrisk tillvaro. Bygger det mesta på våra drömmar och förväntningar efter det sanna livet. Förskönar vi och anpassar för att vi ska som åskådare alltid ska ha en känslosam delaktighet som inte är fostrande eller upplysande utan bara för att vi ska köpa, konsumera och roa.

Popbandet Kizz var de första som kom på att om de klädde sig spektakulärt och samtidigt gjorde något spektakulärt på scenen så skulle det komma mer publik. Dom lyckades med det och andra kom efter.

Rammstein är ett annat band som gått samma väg och har dragit enorm publik till sina shower.
På vad sätt är vi delaktig som publik, ja kanske inte så mycket mer är förr i dessa fall men vi påverkar innehållet genom vårt besök eller inte.

Graffitikonsten

Graffitikonsten är ingen ny företeelse. Skriva budskap på väggar har människan alltid gjort. Klotter och medveten förströelse är en annan. Graffitikonstnären Banksy, som är en av världens mest berömda gatukonstnärer, har under en massa år gäckat polisen i New York med sina fantasifulla konstverk. Han lyckades alltid komma undan och samtidigt visades hans konst på de mest konstiga och uppseendeväckande platserna i stan… Eftersom han alltid undgick att bli upptäckt började folk sedan ”tävla” om vem som först hittade hans målningar på morgonen och publicera dem (Wikipedia)

Banksy är en pseudonym för en anonym engelsk graffiti-konstnär. Han är känd för sin stencilkonst i Bristol, men hans verk kan ses i flera andra städer. Banksy är väldigt kontroversiell och hans verk är oftast samhällskritiska.

Kommentarer inaktiverade.