Sigmund Freud ger ut sin bok Drömtydning. Denna bok kom att betyda oerhört mycket för modernismens besatthet för det undermedvetna, speciellt för Surrealisterna.
Freud – psykoanalysens fader
Sigmund Freud (1856-1939) var en österrikisk läkare och författare, som i våra dagar är mest känd som psykoanalysens fader. Han är författare till ”Drömtydning”, en av de viktigaste och mest omdiskuterade böckerna inom drömpsykologin. I den avslöjar Freud för första gången hur drömmar kan användas inom psykoanalysen.
Enligt Freud är drömmar alltid önskeuppfyllande och deras främsta syfte är helt enkelt att hindra den som sover från att vakna. Att alla drömmar alltid är önskeuppfyllande möttes av hård kritik på Freuds tid. Han förklarar dock sitt resonemang med att dela upp dröminnehållet i det latenta och det manifesta. Den manifesta drömbilden är det som man verkligen upplever i drömmen, t ex att man plockar blå blommor på en äng. Den latenta, däremot, innehåller det egentliga budskapet med drömmen. Varför plockar jag blå blommor på en äng? Vad är det dolda budskapet? Ofta ter det sig så att det latenta budskapet inte accepteras av individen. Freud talar där om ett slags ”censur”, som hindrar oss från att drömma om alla de önskningar vi har. Sexuella och på annat sätt ”avvikande” och ”fula” drömmar förkläds i drömmen till något helt annat. Därför kan människan, enligt Freud, inte alltid förstå det egentliga budskapet med drömmen. Vi har då olika slags mekanismer som hindrar oss från detta. En sådan, ”förtätningen”, innebär att olika saker i drömmen, med någonting gemensamt, sammanförs till en helhet. Känslan att vi har drömt en hel del under natten, men sedan, efter uppvaknandet, bara minns en del, kan bero på att de vi kommer ihåg är en rest av den egentliga drömmen. ”Förtätningen” (koncentrationen) fungerar då som ett slags kort sammanfattning, som utesluter annars viktiga delar av hela drömmen.
En annan mekanism kallar Freud för ”förskjutningen”. Det innebär att de viktiga faktorerna i den latenta drömmen kommer i bakgrunden. Istället kommer andra, mer oväsentliga, framför. Detta resulterar i att drömmen verkar få ett helt annat innehåll, och att den riktiga latenta meningen bara svagt reflekteras i drömmen.
I ”Drömtydning” tar Freud upp en del typiska drömmar, bl a rädslan för att vara naken, drömmar om kära personers död, och den vanliga examensdrömmen. Examensdrömmen är ofta en ångestdröm, t ex att man ska bli kvarsittare eller dyl. Freud menade att det bara är personer som klarat studentexamen som drömmer sådana ångestdrömmar, inte de som misslyckats. Freud tar sig själv som ett exempel. Han misslyckades med sin tentamen i rättsmedicin och han drömde aldrig någon ångestdröm om detta. Däremot klarade han tentorna i kemi och botanik, och efter det drömde han flera ångestdrömmar. Freud tydde dessa drömmar till sexuella prov och sexuell mogenhet.
Freud och drömmens symboler
Freud ansåg att önskningarna i drömmarna oftast är väl gömda eller förklädda. Man förstår kanske inte ens att t ex en sexuell önskning har förekommit i drömmen. Freud talar om olika symboler i drömmar, bl a är träd, knivar och pistoler symboler för mannens könsorgan. Symbolers betydelser i drömmar kan ibland vara helt uppenbara, men ibland väldigt svåra att tolka. En kejsare, en kejsarinna, kung eller drottning är ofta symboler för drömmarens föräldrar och prinsen eller prinsessan är då en själv. Drömmer man om rum betyder det oftast att man drömmer om en kvinna. Att gå igenom massor av olika rum kan då vara en bordell- eller haremsdröm. Stegar, trappor och att gå på dem betyder, enligt Freud, själva kärleksakten. Freud trodde att drömmar om rövare, nattliga inbrottstjuvar och spöken som barn ofta har, är till för att de inte ska väta ner sängen, utan väcka dem så de hinner till toaletten.
Drömmar om flintskallighet, hårklippning och halshuggning kan bottna i en rädsla för kastrering. Freud tar där upp ett exempel i ”Drömtydning”:
”En gosse på tre år och fem månader för vilken faderns återkomst från krigstjänsten tydligen är ovälkommen, vaknar en morgon alldeles förstörd och upprörd och upprepar oavbrutet: Varför bar pappa sitt huvud på en tallrik? I natt bar pappa sitt huvud på en tallrik.”
Freuds arbete med drömtydning stärkte hans tro på att flertalet av vuxnas drömmar behandlar sexuellt material. Ingen annan drift har sedan barndomen påverkat människan som den. Freud har kritiserats kraftigt för just denna tro, bl a av psykoanalytikern Alice Miller. Hon förkastar helt Freuds teori om att barn har en egen sexualitet. I arbete med barn som utsatts för sexualövergrepp är det viktigt att ha tilltro till det barnen berättar, och inte, som Freud verkar mena, att de berättar om egna påhittade sexualfantasier.
Bilden ovan är en målning av Henri Rousseau (”Drömmen”, 1910). Museum of Modern Art, New York.
Rousseau har själv beskrivit tavlan så här: ”Den fridfullt sovande Yadwigha drömmer en underbar dröm: hon hör en vänlig ormtjusare spela på sin rörflöjt. Flodens vatten och trädens blad glänser av månens silverstrålar och skogens ormar lyssnar till hans glada förtrollande musik.”
