Klassiskt måleri
De gamla mästarna hade för att överleva egna uppköpare från en kulturintresserad överklass eller beskyddare som beställde tavlor.
Det var också ett sätt att kontrollera konstnärerna så att de målade på ett korrekt sätt.
I filmen om den nederlänske målaren JohannesVermeer (döpt 1632 död 1675) blir detta tydligt. Familjen är mer eller mindre livegen under en så kallad beskyddare. Detta medför att Vermeers kreativitet blir något hämmad. Han får tråkiga beställningar. Beställningar som man i dag kan likna vid familjefotografier som köparen kan stoltsera med för sina vänner.
I filmen om Vermeers liv och konstnärskap får vi följa konstnärens frustation över sin livegenhet och krav att i en som han tycker kultiverad fattig familj ändå måste prestera mästerverk.
Jag har lagt in ett antal bilder för att visa på att de ständigt är gjorda i en atlejé. man” frös” tiden så att konstnären hade god tid på sig att måla färdigt sitt verk.
Vermeeer har som alla stora konstnärer vid denna tid. En så kallad beskyddare. Det var rika kulturintresserade människor eller lärare från konstakademierna som köpte och förvaltade konstnärernas verk. Det var viktigt att konstverken höll den standard som var given för sin tid. Uppköparna ansåg också att det var väl placerade pengar.
Vermeer blir i brist på inspiration förtjust i en tjänsteflicka , inte på det erotiska planet utan mer som dragen till ett motiv som han tidigare inte har fått måla. Han blir tagen utav hennes skönhet och lågmälda utstrålning. Han uppfattar också sin familj som dumma, ingen förstår hans konstnärsskap utan de tänker bara på pengar och socialt anseende.
Filmen belyser konstnärens roll i sin dåtid på ett vackert och tragiskt sätt. Verkligheten var tragisk för många konstnärer som ville ägna sig åt konst. En del fann förmodligen tillvaron bra, de tjänade pengar och hade ett stort socialt anseende. troligtvis så var detta akademiska måleriet det som dominerade konstscenen fram till mitten på 1800-talet. det understöddes av de så kallade aristokratiska beskyddarna. Något nytt var att statliga instutioner var nya köpare de nyrika köpmännen och de som började tjäna pengar på den nya teknologin.
Vermeer är en tidig socialrealist han är inte specielt känd under sin livstid. Hans erkännande kommer långt senare på realismens tid alltså under 1800-talet . Tillsammans med fransmannen Gutave Courbet (1819-1877) kommer ett otroligt uppsving.
Gusrave Courbet är en av de riktgt stora 1800-tals franska realisterna och nyromantikerna. Courbets säger själv om sitt måleri ” Jag kan inte måla något som jag inte har sett”.
Några verk är slående lik Caspar David Fridrich (1774-1840) verk. I bilden som föreställer en dam kan man också se det gamla klassiska måleriet. Courbet till skilnad mot Fridrich målar mycket naket. det är så naket att det på den tiden måste ha varit ren pornografi. Själv ville han inte tillhöra någon stil. Det enda som var viktigt det var sin egen frihet. Han ville måla verkligheten som den såg ut.
Courbet blev refuserad på den franska salongen. Med tavlan ”Mannen med pipa”. Detta till jublet från alla impressionister.
Det moderna samhället.
Tiderna förändras och samhället förändras i rasande fart. Hierarkierna inom samhället struktureras om. Det finns ingen marknad för de akademiska konstnärernas verk. Investerare blir mer intresserad av den moderna teknologin.
Den nya generation konstnärer gör sig gällande. de som inte är anställda eller har någon beskyddare hos en högställd persson, professor, furste eller kunglighet. Den nya generationen äger sin egen konst. De visar sina tavlor på gallerier och utställningen ” De refuserade” blir början mot en ny konstnärlig frihet.
Det blir tuffa år för konstnärerna. det är ingen som tycker om deras konst. Publiken anser att det är kladdigt målat och fult.
Början till modernismen.
Det blir på modet att vara modern. det gamla ska bort det nya ska komma in. Det gamla formspråket lever dock kvar inom konsten. men till skillnad mot tidigare ser sig konstnären som delaktig i sina verk. Förr skulle bilden inte vara synligt målad den skulle vara som man säger genomskinlig eller transparant, man skulle se ett landskap men inte själva målningen.
Konstnären Edouard Manet(1832-1883) blir en av de första som målar med färgen så att man ser att det är en målad bild. Man lägger först märke till själva måleriet och sedan till bilden. Valet av motiv är ännu inte förändrat och valet av bilder är fortfarande detsamma. Man moderniserar bilden bara. Nya kläder gör att bilden får ett mer modern utryck. En del konstnärerna törs inte sträcka sig så långt att de hittar egna motiv att måla av utan visar snarare sin nya självständighet genom att provokativt utmana och förändra redan befintliga verk. så kallade parafraser.
Manet retade gallfeber på konstkritikerna, hans sätt att måla det nakna är chockernade. Enlig mig kan jag undra vad skillnaden är. det var mycket naket på den här tiden. Men Manet målade inte på det klassiska viset.
Manet chockerade publiken genom att måla på sitt eget sätt. Nakenhet fick inte visas på detta oklassiska sätt. I orginalbilden målad av Titian är symbolerna i bilden avgörande för bildes godkännande. medan Manets bilder visar en naken verklighet. Beundraren har skickat blommor till sin älsarinna. Eller?. Den nakna kvinnans blick har också ögonkontakt med beskådaren som känns delaktig och besvärlig. Man märker av Courbets krav på sin egen konstnärliga frihet. Detta att få måla verkligheten som den är slår igenom även hos Manet.
I bilden längst till höger kan vi förstå att vi närmar oss Impressionismen .
Impressionisterna.
Claude Monet, född 14 november 1840 i Paris, död 5 december 1926 i Giverny, var en fransk konstnär. Han räknas tillsammans med Pierre-Auguste Renoir som pionjär för impressionismen. Monets målning Impression: soleil levant (1872) gav namn åt den nya rörelsen
Paul Cézanne lär ha sagt: Monet är bara ett öga, men vilket öga!
