Ja vad är nu modernismen?
Modernismen ca 1900-1945
Modernismen skapades av en ny generation konstnärer. De ville skapa ett måleri som stämde mer överens med den moderna människans världsbild och vände sig mot realismen och naturalismen. De ville också göra uppror mot de traditionella skönhetsidealen eftersom måleriet baserades på impressionisternas teknik där de rena klara färgerna och penseldragen var det viktigaste. Det man målade var känslor inom den egna människans förhållande med sin tid.
Idealen var framtiden som skulle byggas upp på vetenskap, farten och teknik, ett nytt samhälle som byggde på rättvisa och jämlikhet. Ett kraftfullt måleri som hyllade maskinen och mannen men motsatsen fanns också hos de konstnärer som målade människans misslyckande och samhällets förfall efter första och andra världskriget. Konsten delades in i så kallade ismer efter hur de olika konstnärerna gestaltade sina verk. Konsten var svår att förstå för den vanliga människan eftersom bilderna var förvanskade eller till och med helt upplösta i ett abstrakt avbildande.
Att bilden förvanskades kan också ha sin orsak i att fotografiet uppfanns och blev en stor konkurrent till de klassiska bildkonstnärernas måleri.
Man kan säga att modernismen omfattar konstnärer från Picasso till Jackson Pollock.
Fauvisten Matisse.
Matisse var från början mycket influerad och inspirerad av verk av konstnärerna Édouard Manet och Paul Cézanne. Han blev snart ledare för de målare som kallas fauvister och man utvecklar formen och färgens betydelse för ett konstverk där själva ytan blir mer intressant än själva innehållet, det blir ibland till och mer så att man kan ha svårt att se vad bilden föreställer. Gemene man kallar detta för en modern konst.
Den Amerikanska kritikern Clement Greenberg skriver ”Den epokgörande prestationen i 1900-talets konst, en stil som har förändrat och bestämt den västerländska konstens utseende lika radikalt som renässansens naturalism en gång gjorde”.
Var tid har sin samtid, det hörs på själva ordet. Vår samtid är under 1900-talet och då mer specifikt från 50 och 60talet. Industrialismen har påverkat vår samtid väldigt mycket. Den nu mer lättillgängliga kommunikationen (bilar, båtar tåg telefonen, filmer etc.) påverkade konsten. Vi gick från industrisamhället till informationssamhället. Demokratibegrepp och förändrade sociala förhållanden påverkade konsten. Konsten blev mer abstrakt i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Då ska ni veta att inte ens vanligt folk hade rösträtt på den här tiden och skolor var det inte många som gick i, så det var en elit som sysslade med den moderna konsten. Det nya samhället kallades det moderna samhället och konsten blev modern.
Man ville måla tavlor som inte hade med det gamla att göra varpå t.ex. maskinerna avbildades.
Giacomo Balla
En italiensk målare Född 18 juli 1871 i Turin, död 1 mars 1958 i Rom.
Giacomo Balla räknas till en av futurismens grundare och var en av dem som undertecknade det futuristiska manifestet 1910. Vid ett besök i Paris 1900 hade han tagit starka intryck av impressionismen och divisionismen. (divisionism en måleriteknik där färgen läggs på duken med korta penseldrag så att bilden byggs upp av små färgfläckar av komplementfärger. Den utvecklades av neoimpressionisterna i slutet av 1800-talet och renodlades inom pointillismen). Ballas målning Damen med hunden (1912) är ett försök att framställa rörelse genom att placera flera bilder ovanpå varandra. Detta ligger helt i linje med futurismens idéer, men hans måleri utvecklades i abstrakt riktning och upplöstes i allt högre grad i ett kraftfullt och rörligt linjespel av abstrakt karaktär.
Giacomo Balla ”Abstrakt fart; Bilen har kört förbi.1913.
Så här långt kan man påstå att modernismen uppfattades som en form av kulturell revolution, specifikt för 1900-talet, modernismen sporrades av den snabba teknologiska utvecklingen och den politiska oron, den var inriktad på förändring för förändringens egen skull och kom till utryck i olika former av militant avantgardism och experimenterande. Futuristena i Italien, suprematisterna och konstruktivisterna i Ryssland föregrep var och en på sitt sätt sociala och politiska förändrningar som de ville bidra till med sina verk och som de förväntade sig skulle ge dem berättigande.
1910 bildades i Moskva en ny konstnärssammanslutning. Ruter Knekt(Bubnovyj valet).Man förkastade nu både romantiken, symbolismen och naturalismen, och under inflytande från modernistiska franska konstströmningar — Picasso m.fl. — försökte man sig på en renodling av konsten. En kraftigt bidragande orsak till denna vändning voro de nyupprätta-de privatgallerierna, huvudsakl. bestående av samtida fransk konst: Stjukinskaja- och Morozovska-ja-gallerierna, vilka nu sammanförts i Statsmuseetjför modernt västerländskt måleri i Moskva. Järn-1sides med dessa västeuropeiska inflytelser kan1man konstatera en stark påverkan från den gammalryska konsten, icke minst från ikonmåleriet. En radikal riktning, suprematisterna, gjorde sig helt oberoende av motivet. Deras konst återger tillfälligheternas fria spel och består övervägande av färgfläckar och geometriska figurer. De mest framträdande inom denna riktning äro Kazimir M a-1 e v i t j (f.1878)och Vasilij Kandinskij(1866—1944;se bild5å pl. vid Abstrakt konst). Denna riktning fick till en början stark medvind, då revolutionen1917utbröt. Konsten påtvingades snart helt nya uppgifter. “Organisationen” tog hand om konsten och ställde konstnären i den politiska propagandans tjänst.
Första världskriget
Fram till 1914 var den modernistiska konsten fortfarande en ganska marginell rörelse. Men det året utbröt det första världskriget (1914-18) som en följd av stormakternas inbördes maktkamp. Kriget var världshistoriens dittills mest förödande och kostade cirka 10 miljoner människors liv. När kriget väl var över hade flera av de europeiska stormakterna rasat samman.
Kriget gjorde slut på den utbredda uppfattningen om européernas inneboende överlägsenhet: det visade sig att européerna fortfarande var primitiva nog att slå ihjäl varandra i massformat. Även icke-vita soldater användes i kriget, och dessa insåg snabbt att européernas militära överlägsenhet berodde på utrustning och träning, inte på att de vita var rasmässigt överlägsna t ex svarta. Denna kunskap tog soldaterna med sig tillbaka till sina hemländer, som började kräva självständighet från det europeiska herraväldet.
När kriget var över befann sig européerna också i ett svårt chocktillstånd. Alla hade fått lära sig att de var överlägsna alla andra folk, men kriget visade att de snarare var jämbördiga i styrka: ingen kunde göra anspråk på överlägsenhet. Dessutom kom det fram att makthavarna satt igång kriget och låtit miljontals människor dö av rena prestigeskäl: ingen var beredd att förlora i anseende genom att backa ur en konfrontation med någon annan stat. Därmed förlorade vanliga människor mycket förtroende för de som styrt landet.
Dadaisterna vill börja om från början på så sätt är de lika futuristerna De vill att konsten ska ta sig ut från teatrarna och konsten från museerna. De som futuristerna lovsjunger de den fria teatern. Happeningskonsten och perfermanceteatern har kommit för att stanna. Vem som helst kan vara dada.
Första väldskriget förändrade synen på livet. Konstnärerna började se samtidens meningslöshet och krigets brutalite. Dadaisterna förlöjligar futuristerna som hyllade farten och förnyelsen. Krig och manlig styrka.
Dadaismen var en nihilistisk ( Ingenting) konstriktning som uppkom i krigets utkanter. Zürich och New York blev de två centra för Dada- rörelsen.I Zürich var det tre konstnärer med Hugo Ball i spetsen som undertecknade ett manifest på Café Voltaire året är 1912. I New York blir Marcel Duchamp den store dadan. Dadaisterna förlöjligade Futuristerna med sin dyrkan av maskinerna, farten och våldet.
Dadaisterna hade ett eget språk och de skrev med ett utsirligt rikligt ornamenterade skrivtecken. Ordet skulle inte ha något att referers till utan man skulle känna in budskap genom tonfall och nyansen i ljudet.
1916 läser Hugo Ball på cafè Voltair utklädd till robot med dumstrut på huvudet det som kommer att bli ett av dadaismens klassiska verk. ”Blago bung blago bung bosso fatala”….. . Dräkten han bär på är så tung att han får bäras upp på scenen.
Dadaisten Hugo Ball.
Ordet Dada hittade man i ett lexikon. Det står för allt möjligt det är ett verb och samtidigt ett adjektiv. Det kan betyda leksak eller vad som helst.
Dadaisterna vill börja om från början, på så sätt är de lika futuristerna De vill att konsten ska ta sig ut från teatrarna och konsten från museerna. Precis som futuristerna lovsjunger de den fria teatern. Happeningskonsten och perfermanceteatern har kommit för att stanna. Vem som helst kan vara dada.
Konströrelsen Fluxus hade sina rötter i dadaismen och den abstrakta konsten. Den abstrakta konsten tror sig gestalta det själsliga tillstånd som naturen står för . Elektromagnetismens upptäckt kom att bana väg för ett helt nytt måleri. Det abstrakta. Avangardkonstnärerna och modernister hedrar det mer fria måleriet, collaget och redymades blev det vinnande konseptet inom konsten.
Popgruppen Sex Pistols kan man säga blev 1970-talets moderna dadaister. Ordet Punk får ersätta dadan.
”Dadaism, riktning inom konst och litteratur under tiden kring första världskriget. Ordet användes tidigast 1916 i Zürich, dit konstnärer och diktare av olika nationaliteter sökt sig undan kriget.
Till kretsens bildskapare hörde bl.a. Hans Arp, Sophie Taeuber-Arp och Hans Richter. Verksamheten hölls samman av ett ställningstagande mot samhället och dess tilltro till logik och ”sunt förnuft”.
I Tyskland verkade dadaister som Max Ernst och Kurt Schwitters; i Berlin fick strömningen från 1918 en politisk karaktär hos konstnärer som George Grosz och John Heartfield. Till dadaismen brukar räknas några konstnärer som ungefär samtidigt verkade i USA, bl.a. Marcel Duchamp, Francis Picabia och Man Ray.
Sina sista direkta uttryck fick dadaismen i Paris 1919–23; rörelsen nådde då en brytpunkt där dess destruktiva attityd inte längre kunde upprätthållas. Många av de konstnärer som deltog i dadaismen kom att verka inom surrealismen.
Inom litteraturen ville dadaisterna frigöra språket och protestera mot det etablerade. I Hugo Balls dikt ”Karawane” (1916) saknar ”orden” referens, i stället bär ljudvärdena upp dikten.
Förutom språkdestruktionen använde dadaisterna collaget och den genom slump uppkomna dikten, som utvecklades vidare i surrealismens lära om automatisk skrift. En känd företrädare förutom Ball är Tristan Tzara. Även den unge Gunnar Björling skrev dadaistisk dikt.”
Machine-gunC.R.W. Nevinson, 1915
Kulsprutan. är Nevinson mest kända och viktiga verk. Den vållade stor debatt när den först visades och kallades bland annat för omänsklig.. Konstnären har försökt förmedla den känsla som präglat alla krig sedan första världskriget, att människan bara är ett obetydligt bihang till en kall, omänsklig teknik, och att hennes roll minskats till att vara ett stycke hjälplös statistik i ett krig där endast teknik och industriell kapacitet har någon betydelse.
Den Engelske konstnären C:R:W Nevison (1889- var en radikal konstnär som var för kvinnlig rösträtt och pacifist.
Otto Dix, 1914
En annan sak som fick en allvarlig knäck var gudstron. Kristendomen, den överlägset dominerande religionen i Europa, lär ut att Gud är god och allsmäktig. För människorna i 1910-talets Europa kom då frågan: hur kan en god och allsmäktig Gud tillåta det här förödande kriget? Ett vanligt svar var att Gud inte kan tillåta det. Men eftersom kriget ju helt klart inträffat, så kan alltså inte Gud finnas, i alla fall inte som en god och allsmäktig sådan. Därmed bredde ateismen ut sig.Inte heller vetenskapen kom undan oskadad. Européernas upplysningsinspirerade tankar om att vetenskapen skulle förändra samhället och världen till det bättre kom åtminstone delvis på skam av kriget, eftersom vetenskap och teknik då användes för att komma på effektivare metoder att döda varandra på. I bästa fall hade vetenskapen visat sig vara ett tveeggat svärd.Den sammantagna effekten av detta vara att människorna efter kriget upplevde att deras traditionella värderingar hade slagits i spillror. Om man inte kan tro på Gud, eller på makthavarna, eller på vetenskapen – vad ska man då tro på? Därmed började ett sökande efter alternativ. En del av detta sökande efter nya saker att tro på urartade. I Tyskland sökte sig folk till en karismatisk ledare vid namn Adolf Hitler, som utlovade en bättre värld för tyskarna. I andra länder, som i Sverige, ledde utvecklingen istället till att man provade på demokratiskt styre (kvinnor och män fick rösta i ett val i Sverige för första gången 1921).Denna illusionslöshet och detta sökande avspeglar sig också i den modernistiska konstens extrema revolt mot det traditionella.surrealismen tog mycket från Freuds ideer.Freuds arbete med drömtydning stärkte hans tro på att flertalet av vuxnas drömmar behandlar sexuellt material. Ingen annan drift har sedan barndomen påverkat människan som den. Freud har kritiserats kraftigt för just denna tro, bl a av psykoanalytikern Alice Miller. Hon förkastar helt Freuds teori om att barn har en egen sexualitet. I arbete med barn som utsatts för sexualövergrepp är det viktigt att ha tilltro till det barnen berättar, och inte, som Freud verkar mena, att de berättar om egna påhittade sexualfantasier.
Rousseau har själv beskrivit tavlan så här: ”Den fridfullt sovande Yadwigha drömmer en underbar dröm: hon hör en vänlig ormtjusare spela på sin rörflöjt. Flodens vatten och trädens blad glänser av månens silverstrålar och skogens ormar lyssnar till hans glada förtrollande musik.”
Salvador Dali
En av de mest kända surrealisterna. (1904-1989)
När jag var sex år ville jag bli kock. När jag var sju ville jag bli Napoleon. Och min ärelystnad har sedan dess hela tiden vuxit. (Salvador Dalis hemliga liv),
Att se en en bild som Dali har gjort är för många befriande. han gestaltar en tid som många ungdommar tar till sig. Det aoutonoma i konsten kan man tycka lyser med en viss frånvaro men bilderna är som i en dröm, realistiska men osammanhängande. vi känner alla igen fenomenet vi har alla drömt och vaknat upp och funderat på hur det kan bli så tokigt.
Savardors mamma lät inte lille Salvardor få titta i hennes skrivbordslådor. de var ständigt låsta och med det medförde naturligtvis något som Salvador var besatt nyfiken på.
Efter mammans död fick Salvador äntligen tillträde till den stora hemligheten. Till hans stora besvilelse så fanns det inget i lådorna. han tyckte att hans mamma var en ytlig ochkärlekslös dum dam som försökte göra sig till. I andra sammanhang har Salvador utryckt att om en människa vill göra sig större än hon själv är så behöver hon stöd. detta gestaltas i de kryckor som Salvador har målat. Kryckorna som håller upp de utväxter som finns på kroppen står förmodligen för ett utökande av sin egen personlighet.
Salvador ville bli sedd som barn och därför trillade han ofta och skadade sig vilket föranledde att han var tvungen att ofta använda just kryckor.
Källor: Silkesnöret av Karl Gustav Thulin. Wikipedia.
Salvador Dali var dessutom influerad av Pre-rapaeliternas drömlika och symboliska målningar.Den surrealistiska rörelsen är ett rätt löst begrepp och bestod av många olika stilar och tillvägagångssätt, eftersom det undermedvetna är just spontant och subjektivt. Men man kan lite grovt dela in dem i två olika grupper; Automatisterna och de veristiska surrealisterna. Det är i den första gruppen man kan känna igen flest drag från dadaismen. De använde sig ofta av abstrakt och primitiv konst som man skapade genom s k automatiserad målning och skrift. Man ansåg att konsten skulle komma direkt från det undermedvetna och inte behöva tyngas ner av tolkningar och förklaringar. Denna primitiva konst skulle också liksom dadaisternas, vara chockerande och provocerande. Det var en protest mot det rådande konstetablissemanget.
Den andra gruppen, de veristiska surrealisterna var den som mer tog efter Freud och hans drömanalyser och hade tänkte sig att man med hjälp av konsten kunde frysa det undermedvetna på t ex målarduken. På så sätt kunde man sedan tolka innebörden av denna själsliga tanke som annars skulle kunna gå förlorad.
Freud själv var skeptisk till detta eftersom han trodde att tankar i alla fall refuserades innan det blev en målning eller en dikt. man han var ändå nyfiken på det.
Enligt mig Maud kan jag till viss mån hålla med surrealisterna. jag har själv vid flera tillfällen ”bara” målat en bild utav något som har poppat upp i huvudet på mig. När jag är klar med bilden har jag kunnat se vad det förställer. Tolkningen kan i och för sig vara tillrättalagd men det finns alltid en sanning.
I Ryssland blev socialrealismen de enda tavlorna som fick målas. Socialrealismen kom i första rummet. Modernismen förbjöds mer och mer.
1914 bryter första värlskriget ut.och ganska snart förstår man att de fattiga arbetarna är bara en bricka i spelet. Mellankrigstiden blir ganska lugn och konsten fortsätter i den mer fria konsten Alla får måla som de vill (nästan) Alla får tolka som man vill. Jazzen och de fria danserna och teatrarna har sin storhetstid Det glada tjugotalet!! Modernismen flödar. Folk har det ganska bra fram till Krügerkraschen 1932. Det är en fruktansvärd händelse Europas och Amerikas ekonomi rasar i hop. Detta medför att politiker som Hitler och hans gäng har lätt att komma till makten. De enar folket och utlovar ett bättre samhälle. Ja detta vet vi mycket om.
Modernismen förbjuds och 1937 så öppnas utställningen med Entarte kunste. Nazisterna hånar den moderna konsten som ingen förstår. Många konstnärer flyr till andra länder då framför allt USA.
På 40-50-talet blir den moderna konsten så ”svår” och oförståerlig att endast ett fåtal kan förstå den. Abstrakt konst har förmodligen sina rötter från det okulta. Man farsinerades av de elektromagnetiska krafet som finns i naturen. Stoftet som man inte kunde se men ändå fans där likandes vi materians första kontakt med andligheten. Wassily Kandisky var den första konstnären som målade detta tillstånd. Man hör sällan någon tala om det och den abstrakta konsten fick mer stå för den inre autonoma upplevelsen av den yttre tillvaron. Den sista riktigt stora modernisten (Amerikansk abstrakt expressionism) Amerikanen Jackson Pollock kör i hjäl sig.1954. Efter det ska konsten vara förstådd alla ska fatta vad det är och postmodernismen kommer. Post betyder efter. alltså något som kommer efter modernismen. Man avbildar allt, soppburkar och man målar collage, klipper i tidningar och skulpturer kan vara vad som helst. Ready mades som kom redan 1914 tas nu upp på allvar av Robert Rauschenberg (1925-2008). (han som har målat på en get (finns att beskåda på moderna museet i Stockholm) Punkmusiken breder ut sig….
Detta är vår samtidskonst. Alltså den från 50-talet. Men hela 1900-talets samtidskonst innefattar allt inom modernismen också. Modernismen blev ett samlingsnamn på alla de ismerna som kom till under den här tiden. Surrealismen Futurismen. kubismen osv.
Europa efter kriget
Europa efter kriget
Konsten i dag från abstrakt expressionism till Superrealism Text EdwardLucie-Smith. (1776) Översättare RagnarVon Holten. (1977. Nordstedt och sönert förlag).
Jag har hittade en bok som är lättläst och med många stora bilder på verk gjorda av efterkrigstidens samtidskonstnärer.
Under kriget flyr många konstnärer till USA däribland så är det merparten av Surrealisterna. kvar en del tappra som nu fick ett oerhört gehör bland konstkritiker.
” Nazismens och faschismens hat mot det nya måleriet gav modernismen prestige nu när diktaturländerna var besegrade. (…) De äldre modernistiska målarna, sådana som Picasso, Braque och Matisse fann sig höjda till de gamla mästarnas dignitet, vilket inte var för tidigt.”
Trots att många konstnärer vänder tillbaka till Euoropa så är euoropa en sargad nation. Kriget efterlämnade en känsla av trötthet och desperation.
I England gjorde en nyupptäckt konstnär vid namn Francis Bacon sensation. Med sitt särpräglade sätt att måla väcker han stor uppmärksamhet. Fransis Bacon börjar måla redan 1929 med en surrealistisk stil men han anses som för dålig och blir refuserad med förklaringen ” han var otillräckligt surrealistiskt”
”Bacons verk förskräcker folk från början. efersom de tycktes avspegla några av de mest upprörande inslagen i samtidens erfarenhet— Krig, svält, koncentrationlägrens massmord. Hans tidiga målningar, såsom den namnlösa duk som här avbildas frmmanar en väv av associationer- I första hand till gamla mästare som Velasquez och Rembrandt.”
Under sin bana har han fortsatt att skidra ämnen som fasa och lidande. Liknande dem man mötte i hans första mogna dukar. Tre studier för en korsfästelse från 1962 är en ännu grymmare version av temat från originaltriptyken utfört sjuton år tidigare. Bacon säger själv ” Man vill alltid att ämnet och upplevelsen skall skäras ner till deras mest elementära stadier. Det är så man önskar att ens vänner ska vara, eller hur? Man kan klara sig bra utan all uppstoffering” (Citat ur Lawrence Gowing, The Irrefutable Image, Marlboourough Fine Art, London 1968)
En av de riktigt stora sista modernisterna var Amerikanen Jackson Pollock.
Pollock anslöt sig inte till några konstnärsgrupper och hade inte några elever. Den nederländske målaren Willem de Kooning var den som konstnärligt stod honom närmast. Konstvetare betraktar Pollock och de Kooning som ledare för den spontanistiska flygeln inom den abstrakta expressionismen.
