Examensuppgift
Karlstads universitet
7.5 poäng
Maud Sandström
510519 6223
Konst och design ll fristående kurs
Vårterminen 2012
Examinator: Bengt Svahn
Handledare: Barbro Rothelius
Skuggans betydelse inom västerländsk konst
A Short History of the Shadow av Viktor I Stoichita
Sammanfattning
Jag har läst A Short History of the Shadow av Viktor I Stoichita. Den handlar om skuggans betydelse i konsten. Skuggan och ljuset har en central roll inom den västerländska kulturen. Jag har försökt att belysa några av dessa skuggor genom exempel tagna ur boken och från mina egna arbeten i kursen Konst och design II, 30 hp vid Karlstad universitet.
Jag har också läst boken Methods &Teories of Art Histiory av Anne D´Alleva. Jag har skrivit denna uppsats för att studera och få veta mer om skuggans plats i idéhistorien och jag har analyserat bilderna enligt den tyska konsthistorikern Erwin Panofskys (1892-1968) trestegsmetod.[1]
Innehåll
Inledning. 4
Syfte. 5
Undersökningsmaterial och teorier. 5
Metodbeskrivning. 5
Skuggan. 5
Platons idé- och sinnevärld. 5
Skuggan som kärleksbild. 6
Skuggan som porträtt. 7
Lavater och den ifyllda skuggan. 7
Den själsfulla siluetten. 8
Den heliga Skuggan. 8
Skuggans betydelse går från kärlek till ondska. 9
Skuggan som alter ego. 9
Den moderna konsten. 10
Film.. 11
Malevich svarta kvadrat. 12
Skuggan i samtidskonsten. 13
Marcel Duchamp. 14
Dubbelgångare. 15
Avslutande reflektioner. 16
Källor. 18
Banksy – Wikipedia sv.wikipedia.org/wiki/Banksy , 2012. 18
Bilder på mina egna verk tillverkade i kursen Konst och design II 2012 Karlstads universitet. 18
Inledning
Skuggan är i den moderna konsten ett ständigt återkommande inslag. Den återkommer inte alltid bara som en naturlig skugga utan den har en påtaglig egen karaktär, den verkar leva sitt eget liv. Detta har jag varit nyfiken på och har länge velat få ett svar på.
Jag har blivit mycket nyfiken på skuggan som en del av den idévärld som vi finner så central inom västerländsk kultur.
Jag sökte en kurs på Karlstads universitet, Konst och design II, vilken kanske skulle kunna ge mig ett svar på det.
En av kurslitteraturen var Viktor I Stoichitas bok A Short History of The Shadow. Skuggan kunde vara en spegling av det sanna jaget och vara en kärleksbild. Den kunde också vara själens spegling och spegla människas karaktär, till och med vara bilden av ens eget samvete. Skuggan har alltid en egen karaktär på ett eller annat sätt.
Syfte
Syftet är att få en möjlig förklaring till varför och på vilket sätt skuggan är så närvarande i den västerlänska konsten. Man ser att skuggan ofta är gestaltad på olika sätt och i vissa fall också har en djupare innebörd.
Undersökningsmaterial och teorier
Den bok som jag har använt mig av för att få reda på skuggans betydelse i den västerlänska konsten är Victor I Stoichita (1997), A Short History of the Shadow, Reaktion Books Ltd. London.1999.[2] Jag har också tittat på fenomenet skuggan ur ett idéhistoriskt perspektiv och för att få kunskap i detta har jag läst Anne D´Alleva (2005) Methods & Teories of Art History. Laurence King Publishing Ltd.[3] Jag har också valt att ta med en del material och uppgifter som vi arbetat med i kursen Konst och design II. Jag har valt att göra parafraser av graffitikonstnären Banksy´s [4]väggmålningar.
Metodbeskrivning
I en del av kursen, med rubriken dubbelgångare, kunde jag få med mitt eget arbete i sökandet efter fenomenet skuggan. Jag har funderat över varför skuggan har en sådan genomslagskraft inom bildgestaltningen. Jag har valt att använda filosoferna och författarnas engelska namn.
Efter att ha läst Stoichitas bok blev jag nyfiken på skuggans betydelse i konsten. Stoichita tyckte själv att det var på tiden att någon skrev om skuggans betydelse i vår västerländska konsthistoria.
Jag har tolkat Stoichitas bok ur ett idéhistoriskt perspektiv och även använt mig av
bilderna i hans bok, då de är av stor vikt för förståelsen av skuggans betydelse i konsten. Jag kommer att analysera bilderna enligt Panofskys teorier .Anne D´Alleva (2005) Methods & Teories of Art History
För att skilja på bokens och mina kommentarer har jag skrivit mina kommentarer i fet stil.
Skuggan
Platons idé- och sinnevärld
I den västerländska kulturen är Platons idélära central. Den bygger på att det är ett antal fastkedjade människor som sitter i en grotta med ryggen åt grottöppningen. I öppningen är en mur där det går människor. Människorna bär på föremål som ger skuggor på grottväggen framför de fastkedjade människorna. Enligt Platons sinnevärld så tror fångarnar detta är den riktiga världen, vilket det inte är enligt Platon. Han menar att vi människor lever i en skuggvärld från den riktiga världen, den så kallade idévärlden.[5]
Skuggan som kärleksbild
Pliny den äldre, född år 23 i Como Verona, skrev att Egyptierna deklarerade att det var de som uppfann tecknandet för sextusen år sedan. Det var långt innan grekerna gjorde det, men han tror ändå att grekerna själva upptäckte tecknandet genom att se på skuggan och inte genom att snegla på egyptierna. Genom att titta på gamla papyrusar och lerkärl så kan man förstå att de överförde skuggan till ett föremål och det var deras sätt att dokumentera och teckna.[6]
Stoichita refererar vidare till Pliny, som skiver i sin bok Natural History, om födelsen av tecknandet. En sak är säker, tecknandet föddes den dagen då en människa ritade runt den mänskliga skuggan. Skuggan har sedan dess ritats och målats. Innebörden av den har gett upphov till både mystik och symbolism.
En ung flicka ritar runt skuggan på sin älskade när han sover för att ha ett minne av honom när han ska ut i kriget. Dåtida människor romantiserar över skuggan.
Eduard Daege, The invention of Painting (1832[8]
Här står skuggan för två innebörder, en som själva urteckningen och en som en konstnärlig kärleksbild. För att analysera bilden har jag använt mig av Panofskys trestegsanalys[7]. Bilden förställer en ung man och en ung kvinna. De är nakna förutom ett skynke, draperad över deras nakenhet. Mannen sitter ner och kvinnan står bredvid. Hon håller ena handen under hans haka samtidigt som hon ritar runt hans skugga som finns på murens vägg. Bilden är romantisk och jag har lätt att tro att myten har en viss sanningshalt.
Skuggan som porträtt
Siluettklippning blev på modet och detta spreds över hela Europa och blev omtyckt i de övre samhällsklasserna. Plinians scenario of origins hade blivit en enkel bild utan tecken på undertoner, det var nu enbart ett porträtt. En person satt på en stol mellan skärmen och ljuskällan och konstnären kunde lätt rita runt personens siluett, förmodligen var detta dåtidens fotografi. Den engelske författaren Johan Caspar Lavater, skriver i sin bok Essays on Physiognomy:[9] ”Det kan inte bli ett enklare sätt att få fram själva urbilden av en människa”.[10]
Thomas Holloway et al Machine for Drawing Silhouettes
Lavater och den ifyllda skuggan
Lavater ansåg att det var konturerna som var de viktiga så man kan undra varför han fyllde ut linjeteckningen med svart färg. Han behövde förmodligen pengar så han kombinerade bilder med den konstform som siluettbilden hade blivit. Han var dock mycket noga med att påvisa att linjen måste vara helt korrekt återgiven. Han var säker på att man i den utritade profilen kunde se spår av själen.
1777 målar Alexander Cozens verket Simle Beauty. Där han fyller ut konturerna med grå färg och skulle aldrig drömma om att fylla den med svart, vilket var en konstriktning i sig på den tiden den konstriktiningen stod för fruktan och rädsla. Lavater hade på grund av detta svårt att försvara sina ifyllda siluetter. Hans bilder handlade inte om konst. Hans bilder var av psykologisk karaktär
Den själsfulla siluetten
Lavaters tro praktiserades under 1800-talet, både med humor och som ett experiment. För Lavater var det en kur för själen där man skulle fundera över sitt eget gudomliga ursprung. Människan var gjord till Guds avbild, men ondskan drev honom till att förlora den. Hans relation till gudomligheten var överskuggad av kött. Är vi verkligen lämpliga att möta Gud i en mans skugga? [11]
Lavater studerade och analyserade siluetten av Apollo Belvedere. Han ansåg att vackrare profil inte finns. Lavater utgår från J.J Wincklmans beskrivning och tolkning av Apollo Belvedere´ s profil.[12] I sin historia över klassisk konst från 1764 Geschichte der Kunst des Altertums skriver Winckelmann att Apollos siluett bär spår av gudomlighet, det finns inte en ådra, ingen värme, inte en nerv. Det är en utvald kropp som flödar av en underbar ström.[13]
Johan Caspar Lavater, Physiognomical Sudy of the Apollo Belvedere. [14]Den heliga skuggan
Den heliga Skuggan
Man hade en enorm tilltro till aposteln Paulus förmåga att bota sjuka och lama. Man lade sina sjuka och lama till och med i skuggan av aposteln för att de trodde att även den kunde bota.
Detta för att skuggan var en manifestation över själen. [15]
Masaccio, St Peter Healing the Sick With his shadow (1427-8), fresco. Brancacci Chapel, S Maria del Carmine,
Florence.[16]
Skuggans betydelse går från kärlek till ondska
Skuggan har blivit ett av de vanligaste motiven i den negativa versionen av avbildade motiv. Plinians skugga har förvandlats från en ung kvinnas kärleksbild till något kusligt. Stoichita refererar till en bild, målad 1982 av de ryskfödda konceptkonstnärerna Komar & Melamid (födda 1943 respektive 1945). Origin of socialism realism. Stalins skugga skulle i detta fall symbolisera den onda sidan, därtill kan man utgå från att det skulle vara han som var grundare av hela den sovjetiska samhällsstrukturen, detta för att bilden är en parafras på Invention of Painting. Att rita runt skuggan skulle vara upphov till bildens ursprung. Bilden The Invention of Painting hade blivit Origin of Social Realism[17]
Vasily, Komar och Alexander Melamid,
The origin of Socialist Realism 1982-3[18]
Skuggan som alter ego
Reklambilden för Chanel parfym ”Egoiste platinum” (1994)[19] är ett exempel på hur man kan använda skuggan som alter ego. I det här fallet så avbildas en ung man som verkar vara svartsjuk på sin egen skugga. Mannen är enbart klädd i en handduk och han boxas mot en skugga på väggen som har en flaska Chanel parfym. Skuggan hukar och verkar vara slagen då han kastar ifrån sig flaskan.
Skuggan blir en fiende utan ansikte och verkligheten en egoistisk varelse som inte unnar någon annan än sig själv att få parfymera sig med Chanel, inte ens hans egen skugga.
Adventisement for the Chanel perfume, Ègoiste ´Platinum`1994[20]
Enligt Stoichita hävdar psykoanalysens fader Sigmund Freud (1856-1939), att avbilda sig själv, var en väsentlig ingrediens för det okända. Skuggan införlivas i personligheten som en dunkel, svårfattad del av själen, där det inre negativa finns.
Skuggan gestaltas också som den egna fienden vilken man slåss mot. Har man mördat eller begått något annat ofördelaktigt är skuggan den som såg ens eget brott! Detta kan skapa en kamp, en outhärdlig kamp med det egna jaget, vilket kan sluta med självmord.
Att skuggan skulle ha en själslig kraft blir allt tydligare. Jag tänker också på siluettmåleriet som förmodligen enligt Sotichita räknas som en föregångare till fotografiet Detta kan vara en förklaring till varför mer primitiva kulturer tror att fotografiet har tagit över själen från den fotograferade.
Den moderna konsten
Med den moderna konstens intresse för ljus och fotografi fick skuggan förnyad kraft.
Konstnären Claude Monet (1840-1926) fotograferar sin egen skugga då han står på stranden när han målar sina näckrosor. Detta fotografi kan vara en vändpunkt från gudomligheten till det självreflekterandet inom konsten. Innan fotografiet skulle bli accepterat som en ikonisk avbild måste den genomgå och förstå vad själva konstens väsen är.
Konstnären Pablo Picasso (1881-1973) vänder också upp och ner på det ikonografiska[21] inom konsten när han målar Sad Young Girl (1939) Bilden är målad från tre olika vinklar och skuggan är målad på ansiktet. Stoichita skriver att med detta gör Picasso upp med tanken att skuggan är oumbärlig för den solida kroppen. Picassos måleri blev ett sätt att skapa en icke form.
Pablo Picasso sad Young Girl 1939 Soichita.s.119
Kubismen är ett uttryck för materialiseringen av konsten, en avbildad form som kan ses från olika håll. Picassos målningar har oftast ett ansikte målat med en utjämning av skugga och profil.[22] Detta använde sig också fotografen Victor Obsatz av, i sitt fotografiska verk Composite photograph of Marcel Duchamp. [23]
Denna procedur är utan jämförelse ett symboliskt måleri. Med detta sätter Picasso punkt för den gamla traditionen som säger att skuggan var oumbärlig för att förverkliga och förkroppsliga. För Picasso blev det tvärt om för han blev det inte ett sätt att förkroppsliga utan det blev ett sätt att inte förkroppsliga i stället. Tack vare den här så infördes också bildanalysen och reflektionen. Man började diskuterade konsten.
Film
Skuggan triumferade i det nya media, filmen! Max Mack´s The Other, 1913. Ernst Lubitsch´s The Doll 1919. C. F.W Murnau´s Phantom. 1922, för att nämna några filmer, där skuggan har fått ett estetiskt värde.
Filmskaparna Wiewer och Murnau var de som öppet medgav att de hade fått sina idéer från det förflutna.
Skuggan större än personen blev typisk. Kameran var den första som kunde tränga in i en människas psyke.
Stoichita skriver att vi är väl medvetna om att skuggan nu är ond, det blir ett instrument som kan gestalta ondska. Detta är typiskt för den expressionistiska filmen ”Close up” (Närbild)
A still from Friedrich Murnau´s 1922 film Nosferaty, a Symphony of Horror[24]
A still from Robert Wiene and Willy Hameister`s 1920 film The Cabinet of Dr Caligari.[25]
I Friedrich Murnau , Robert Wiene och Willy Hameister bilder kan man se hur skuggan används på ett mer psykologiskt sätt, jämfört med Chanelreklamen ”Egoist platinim.” Skuggan är mystisk och skrämmande och gestaltar en människas dåliga och onda sida. I Chanels reklambild är budskapet att skuggan gestaltar en människas begär efter något. Här finns inget behov av Lavaters psykoanalys där vikten exakt avbildning av skuggan gäller för att säkerställa en persons personlighet och karaktär.[26]
En av kursens uppgifter var att gestalta ett föremåls skugga. Här har jag valt att i lera modellera två figurer som är vända mot varandra. Jag har valt att ha en låg ljuskälla för att få en stor skugga. Skuggans storlek kom att påverka intrycket av bilden. Skuggan kan ge många sinnesstämningar. Det lilla barnets skugga kan jag tänka sig att dokumentera genom att rita runt och spara på ett papper. Den äldre damens skugga och barnets skugga förstärker en, som jag ser det, positiv och trevlig samtalsstund.
Men ofta gestaltar den förstorade skuggan ondskan, demonen eller fienden. Väljer man en låg ljuskälla kan man få en lite varelse att se gigantis ut. Jag tycker man ofta stöter på det i tecknade filmer. En liten mus kan se jättestor ut i rätt ljus.
Malevich svarta kvadrat.
Den svarta kvadraten målades 1915 av den ryske konstnären Kazimir Malevich (1878-1935) Han ville med sitt verk fånga något som fanns bortom all mening. Han vill reducera all konst till den absoluta nollpunken. Han gjorde scenografin till Victory over the sun, vilken var en futuristisk opera. Operan med den svarta gatan skulle signalera en total seger över ljuset det var en antirepresentant av naturen.
Kazimir Malevich Black Square, 1915 A Short Mistory of the Shadow.[27]SuprematismIn general, Malevich used perfect abstract shapes such as the square as symbols of humanity’s ability to transcend the natural world .
Triptyk
Triptyk skapad av mig själv i kursen Konst och design II De inklippta bilderna i verket är målade av mig själv. Bilderna i verk 2 är reklambilder för spelbolag. Wikipedia. 2012. Bilderna i triptyk 3 är bilder på norrsken. Wikipedia 2012.[28]
I kursen fick vi i uppgift att göra en triptyk. Den skulle ha temat, ont/gott eller mörkt/ ljust. Jag valde att arbeta i Photoshop och hade som grund till temat en fond av Malevich Svarta kvadrat. Malevich menar inte, enligt Stoichita, att det svarta ska vara utan mening, det svarta ska vara bortom all meningen. Alltsedan Platons idélära, fram till vår egen samtidskonst, verkar det svarta eller skuggan stå för en tro eller förhoppning över att det finns en högre idévärld bortom mänskligt förnuft, där av den svarta kvadraten som fond i min triptyk.
Därefter klippte jag in bilder från mina egna verk och monterade dem som ett kors Bilderna var kärleksbilder, reklam från spelbolag och norrsken. Norrsken är en naturkraft, som jag tyckte kunde vara spännande att sätta i en relation till det eviga sökandet efter en värld, som är större än den vi känner till.
Skuggan i samtidskonsten
Fotokonstnären Man Ray (1890-1976) tyckte att skuggan är lika viktig som det riktiga föremålet. Man Ray fotograferade en Readymade 1917, en mekanisk visp.[29]
Man Ray, Man, 1917-18, print photograpf. Musèe National d´Art Moderne, Paris[30]
I vår samtidskonst tycker jag att synen på skuggan förändras. En del samtidskonstnärerna verkar inte se skuggan som en andlighet utan som en ren skugga, ändå tycks konstnärerna tillskiva den en viktig funktion, som i Man Rays bild Man[31] eller som i Andy Warhols verk The Shadow.[32]
Andy Warhol, The Shadow, 1981[33]
Popkonstnären Andy Warhol (1928-1987) tyckte enligt Stoichita att skuggan inte har en andlighet, inte heller ska man kunna tolka eller läsa en människas karaktär utifrån dess skugga.
Marcel Duchamp
Marcel Duchamp, frontispiece for Robert Lebel, Sur Marcel Duchamp, Paris, 1959[34]
Bilderna är gjorda i Lavaters tradition och enligt Stoichita säger Duchamp ”den svarta skuggan är erbjuden att dömas och analyseras medan den vita skuggan är en skugga som inte längre existerar”.[35]
Marcel Duchamps framsida till Robert Lebel´s Monogragh Sur Machel Duchamp. (1958)
Marcel Duchamp Profile Selfporttrait. 1959[36]
Dubbelgångare
En annan uppgift i kursen Konst och design II var att gestalta ordet dubbelgångare. Jag valde att lägga in min egen skugga i en bild tagen på en av den mytomspunne graffiti-konstnären Banksy väggmålningar. Det är ingen som vet vem han är, han skapar med hjälp av schabloner provocerande motiv på väggar och murar. Jag har sedan funderat över Marcel Duchamps tankar om en skugga som kunde dömas och en som inte kunde dömas. På bilden lösgör jag min egen skugga. I den vita skuggan finns inget att döma, medan den svarta skuggan har själ.
Bilden är tagen på operahusets tak i Oslo 2011[37]
Banksys målade skuggor är väl genomtänkta. Den målade flickan tycks vilja flyger över muren, som Israel lät bygga mellan Israel och Palestina för att skydda det israeliska folket från palestinska terrorister. Skuggan är ingen riktig skugga den är en ditmålad skugga som kan föreställa vilken flicka som helst. Målningen kan leda till en stark reflektion över en verklig flickas längtan efter en värld utan muren.
En bild tagen på ett av Banksys Graffitii konst föreställande en flicka som flyger över muren mellan Palestina och Israel. Wikipedia.[38]
Mitt eget fotomontage med mig själv inklippt i Banksys
Bild Wikipedia 2012.[39]
Kan min skugga, som jag lagt in i bilden, påverka min egen reflektion över det palestinska folkets livsrum? Blir skuggan mitt alter ego eller bara en skugga?
Avslutande reflektioner
Syftet med arbetet var att jag vill veta lite mer om skuggans betydelse inom den västerlänska konsten. Skuggan är ofta närvarande inom konsten och jag förstår att den har en underliggande betydelse. Jag har i Anne D´Allevas (2005) bok, Methods & Teories of Art History[40] hittat en del teorier om hur man bör studera konsthistoria. I boken hänvisar hon till Glina Good för att lyfta fram hur hon själv vill vara vägvisare i studierna. Hon menar att hon enbart kan visa på den rätta vägen, men resan måste man göra själv.
För mig har det har varit en intressant resa tack vare att jag har läst boken, A Short History of the Shadow [41] och uppenbarat sig en mycket mer genomtänkt bakgrund över varför skuggan är så synlig i den västerlänska konsten, mycket mer än vad jag har kunnat ana. Det mytomspunna upphovet till den första teckningen, först förankrad i kärlekens tecken, men som sedan under tidens gång mer gestaltar som människans onda sida. Skuggan har också en betydelse som det signum en konstnär sätter som avtryck på sitt konstverk då i form utav sin hand eller skuggan av sin profil.
Picasso tyckte inte om när den fotografiska bilden uppfanns. Det blev en konkurrent och revaliteten blev uppenbar i konsten. Samtidigt som han ansåg att både skuggan och ytan fanns så var han den förste som inte såg skuggan som Den gudomliga. Han avbildade sig själv som skapare av verket. Enligt Stoichitas kanske det också var så att även de klassiska konstnärerna gjorde samma sak. Picasso använde också skuggan som en yta inte som en förutsättning för att skapa volym. Det här, tycker jag är mycket intressant, detta är något som ständigt återkommer i den moderna konsten. Med tiden demoniserades skuggan och användes inom bild och filmkonst för att framkalla rädsla och skräck.
Detta är mycket vanligt i tecknade filmer.
I uppgiften en dubbelgångare blev valet ganska självklart. Jag har länge varit beundrare av graffitikonstnären Banksy. Han målar skuggor på murar och husfasader. Hans budskap i bilderna är ofta politiska men ändå av det slaget som berör oss alla.
Det var spännande att klistra in min egen bild och sedan fundera på vad den gjorde med både mig som skuggvarelse och bilden i sig. Jag analyserade utifrån skuggans karaktär Jag ser ut som en förbiflanerande shoppingdam som iakttar en liten flickas frihetslängtan. En oskuldsfull flicka med flätor ställs emot murens hårdhet och mitt passiva åskådande.
Skuggan har gett mig många fler funderingar än jag förväntat mig. Skuggan kommer definitivt få en annan innebörd i framtiden..
Källor
Viktor I Stoichita A Short History of the Shadow, 1997Reaktion Book Ltd 1999
Banksy – Wikipedia sv.wikipedia.org/wiki/Banksy , 2012
Bilder på mina egna verk tillverkade i kursen Konst och design II 2012 Karlstads universitet.
[1] Anne D´Alleva. Methods &Theories of Art History. Laurence King, Publiching Ltd, 2005. s.26
[2] Victor I Stoichita . A Short History of the Shadow, Reaktion Books Ltd. London.1999.
[3] D´Alleva. Methods & Teories of Art History. Laurence King Publishing Ltd. 2005
[4] Graffitikonstnären Banksy. Wikipedia 2012
[5] Stoichita . A Short History of the Shadow, Reaktion Books Ltd. London.1999. s 7
[6] Stoichita. A Short History of the Shadow, Reaktion Books Ltd. London.1999.s 13
[7] D´Alleva. Methods & Theories of Art History. Laurence King Publiching Ltd. 2005. S 26
[9]Stoichita. A Short History of the Shadow, Reaktion Books Ltd. London.1999 Johan Caspar Lavater Essays on Physiognomy, s 157
[10] Stoichita. A Short History of the Shadow, Reaktion Books Ltd. London.1999, s.157
[11] Stoichita A Short History of the Shadow, Reaktion Books Ltd. London.1999, s.161
[12] Apollo di Belvedere är en romersk marmorskulptur från 130-talet e.Kr. Det är en kopia av ett förlorat grekiskt original från cirka 320 f.Kr. Wikipedia 2012
[13] Stoichita . A Short History of the Shadow, Reaktion Books Ltd. London.1999 Masaccio, St Peter Healing the Sick With his shadow (1427-8), fresco. Brancacci Chapel, S Maria del Carmine, Florence.
s.165
[14] Stoichita A Short History of the Shadow, Reaktion Books Ltd. London.1999 Johan Caspar Lavater, Physiognomical Sudy of the Apollo Belvedere, s.165
[15] Stoichita s.73
[16] Masaccio, St Peter Healing the Sick With his shadow (1427-8), fresco. Brancacci Chapel, S Maria del Carmine,
Florence.
[17] Stoichita A Short History of the Shadow, Reaktion Books Ltd. London,1999 s.135
[18] Stoichita A Short History of the Shadow, Reaktion Books Ltd. London,1999 Vasily, Komar och Alexander Melamid, The origin of Socialist Realism (1982-3)
[19] Stoichita A Short History of the Shadow, Reaktion Books Ltd. London.1999,Reklanbild för Chanel parfym ”Egoiste platinum”1994, s.36
[20] Adventisement for the Chanel perfume, Ègoiste ´Platinum
[21] D´Alleva. Methods & Theories of Art History. Laurence King Publiching Ltd. 2005.s.17
[22] Stoichita. A short history of the Shadows, Reaktion Books Ltd. London.1999, s.118
[23] Stoichita. A short history of the Shadows, Reaktion Books Ltd. London.1999, s.229
[24] Stoichita A short history of the Shadows, Reaktion Books Ltd. London.1999, s.151
[25] Stoichita. A short history of the Shadows, Reaktion Books Ltd. London.1999, s.151
[26] Stoichita. A short history of the Shadows, Reaktion Books Ltd. London.1999, s 159
[27] Stoichita. A Short History of the Shadow. Reaktion Books Ltd. London.1999 S.186
[28] Triptyk skapad av mig själv i kursen Konst och design II De inklippta bilderna i verk ett och två är målade av mig själv och bilderna i triptyk 3 är bilder på norrsken från Wikipedia 2012.[28]
[29] Stoichita. A Short History of the Shadow. Reaktion Books Ltd. London.1999, s.195
[30] Stoichita. A Short History of the Shadow. Reaktion Books Ltd. London.1999, s.195
[31] Stoichita. A Short History of the Shadow. Reaktion Books Ltd. London.1999 Man Ray, Man, 191718 print photograpf. Musèe National d´Art Moderne, Pari
[32] Stoichita A short history of Shadow Andy Earhol The Shadow 1981 s.216
[33] Stoichita. A Short History of the Shadow. Reaktion Books Ltd. London.1999 Andy Warhol, The Shadows
s 216
[34] Stoichita . A Short History of the Shadow. Reaktion Books Ltd. London.1999 s.228
[35] Stoichita .A Short History of the Shadow. Reaktion Books Ltd, London,1999 s.228
[36] Stoichita . A Short History of the Shadow. Reaktion Books Ltd. London.1999 s.228
[37] Bilden är tagen på operahuset i Oslo, 2011
[38] Bild graffitikonstnären Banksy Wikipedia, 2012
[39] Graffitikonstnären Banksy. Wikipedia, 2012
[40] D´Alleva (2005) bok, Methods & Teories of Art History
[41] Shochita. A Short Historiy of the Shadow. Reaktion Books Ltd. London.1999.
