Skuggans betydelse inom konsten av Maud Sandström

Examensuppgift Karlstads universitet 7.5 poäng Maud Sandström 510519 6223 Konst och design ll fristående kurs Vårterminen 2012 Examinator: Bengt Svahn Handledare: Barbro Rothelius Skuggans betydelse inom västerländsk konst Sammanfattning Jag har läst A Short History of the Shadow av Viktor I Stoichita. Den handlar om skuggans betydelse i konsten. Skuggan och ljuset har en centrar roll inom den västerlänska kulturen. Jag har försökt att belysa några av dessa skuggor genom exempel tagna ur boken och från mina egna arbeten i kursen Konst och design II, 30 hp vid Karlstad universitet. Jag har också läst boken Methods &Teories of Art Histiry av Anne D´Alleva. jag har skrivit denna uppsats som en del av skuggans plats i idéhistorien. Jag har ocksåStoichita själv har gjort bildanalyser på ett sätt som påminner om Panotskys. Jag tycker inte att jag kan göra en analys utav bilderna med konnotation och denotation. Inledning Skuggan är i den moderna konsten ett ständigt återkommande inslag. Den återkommer inte alltid bara som en naturlig skugga utan den har en påtaglig egen karaktär, den verkar leva sitt eget liv. Detta har jag varit nyfiken på och har länge velat få ett svar på. Jag har blivit mycket nyfiken på skuggan som en del utav den idévärld som vi finner så central inom västerländsk kultur. Jag sökte en kurs på Karlstads universitet Konst och design II vilket kanske skulle ge mig ett svar. En av kursliteraturen var Viktor I Stoichitas bok A Short History of The Shadow. Skuggan kunde vara en spegling av det sanna jaget. Den kunde vara en kärleksbild, den kunde också vara själens avspegling, och den kunde avspegla en människas karaktär, till och med vara bilden av ens eget samvete. Skuggan har alltid en egen karaktär på ett eller annat sätt. Syfte Få en möjlig förklaring till varför och på vilket sätt skuggan är så närvarande i den västerlänska konsten. Man ser att skuggan ofta är gestaltad på olika sätt och i vissa fall också har en djupare innebörd. Undersökningsmaterial och teorier Den bok som jag har använt mig utav för att få reda på skuggans betydelse i den västerlänska konsten är Victor I Stoichita (1997), A Short History of the Shadow, Reaktion Books Ltd. London.1999.1 Jag har också tittat på fenomenet skuggan ur ett idéhistoriskt perspektiv och få kunskap i detta har jag läst Anne D´Alleva (2005) Methods & Teories of Art History. Laurence King Publishing Ltd.2 Jag har också valt att ta med en det material av uppgifter som vi arbetat med i kursen Konst och design II Jag har valt att göra parafraser av graffitikonstnären Banksy 3väggmålningar Metodbeskrivning I en utav delkursen med rubriken dubbelgångare kände jag att jag även har kunde få med mitt eget arbete i sökandet efter fenomenet skuggan. Jag har läst och tittat på varför skuggan har en sådan genomslagskraft inom bildgestaltningen. Jag har också valt att använda mig utav den engelska versionen på alla verk som jag kommer att behandla samt upphovsmannen. Efter att ha läst Stoichitas bok blev jag nyfiken på skuggans betydelse i konsten Stoichita själv tyckte att det var på tiden att någon skrev om skuggans betydelse i vår västerländska konsthistoria. Jag har slutligen tolkat Stoichitas bok ur ett idéhistoriskt perspektiv. Jag har en del i Anne D´Alleva (2005) Methods & Teories of Art History. För att få tips och idéer boken hänvisar hon till Glina Good För att lyfta fram hur hon vill vara vägvisare i studie Hon menar att hon enbart att hon kan visa på den rätta vägen men resan måste mabn göra själv. Jag har ocksåStoichita själv har gjort bildanalyser på ett sätt som påminner om Panotskys. Jag tycker inte att jag kan göra en analys utav bilderna med konnotation och denotation. Bilderna i Soichitas bok är av stor vikt för förståelsen av skuggans betydelse i konsten. Jag kommer att analysera bilderna enligt panovskis teorier Idéhistoria För att skilja på bokens och mina komentarer har jag skrivit mina kommentarer i fet stil Skuggan Platons idé- och sinnevärld I den västerländska kulturen är Platons idélära central. Den bygger på att det är ett antal fastkedjade människor som sitter i en grotta med ryggen åt grott öppningen i öppningen är en mur där det går människor som bär på föremål detta gestaltar sig på grott väggen framför de fastkedjade människorna som skuggor. Det är den enligt Platon sinnevärlden som dessa fångar tror är den sanna världen. Viket det inte är anser Platon. Han menar att vi människor lever i en skuggvärld från den riktiga världen den så kallade idévärlden.4 Skuggan som kärleksbild Pliny den äldre född år 23 i Como Verona. Skriver att Egyptierna deklarerar att det var de som uppfann tecknandet för sextusen år sedan. Det var långt innan Grekerna gjorde det men han tror ändå att Grekerna själva upptäckte tecknandet genom att se på skuggan och inte genom att snegla på egyptierna. Genom att titta på gamla papyrusar och lerkärl så kan man förstå att de överförde skuggan till ett föremål var deras sätt att dokumentera och teckna.5 Stoichita refererar vidare till Pliny som skiver i sin bok Natural Histori om födelsen av tecknandet. En sak är säker, tecknandet föddes den dagen då en människa ritade runt den mänskliga skuggan. Skuggan har sedan dess ritats och målats. Innebörden av den har gett upphov till både mystik och symbolism. En ung flicka ritar runt skuggan på sin älskade när han sover för att ha ett minne utav honom när han ska ut i kriget. Man romantiserar över skuggan. Här står skuggan för två innebörder en som själva urteckningen och en som en konstnärlig kärleksbild. Bilden förställer en ung man och en ung kvinna. De är nakna förutom ett skynke som draperas över deras nakenhet. Mannen sitter ner och kvinnan står bredvid Hon håller ena handen under hans haka samtidigt som hon ritar runt hans skugga som finns på murens vägg. Enligt myten ska skuggteckningen eller linjeteckningen vara upphov till tecknandet.6 Eduard Daege, The invention of Painting (1832)  Skuggan som porträtt Siluettklippning blev på modet detta spreds över hela Europa och blev omtyckt i de övre samhällsklasserna. Plinians scenario of origins hade blivit en enkel bild utan tecken på undertoner det var nu enbart ett porträtt. Man uppfann en stol som man kunde sitta i mellan en duk och en ljuskälla. Där kunde konstnären lätt rita runt personens siluett. Man kan förmodligen påstå att detta var fotografiets föregångare. Enligt den Engelska författaren Johan Caspar Lavater, Skriver i sin bok Essays on Physiognomy ”Det kan inget bli ett enklare sätt att få fram själva urbilden av en människa”.7 Lavater och den ifyllda skuggan Lavater ansåg att det var konturerna som var de viktiga så man kan undra varför han fyllde ut linjeteckningen så att det blev en svart fläck. Han behövde förmodligen pengar så han kombinerade bilder med det konstutryck som siluettbilden hade blivit. Han var dock mycket noga med att påvisa att linjen måste vara helt korrekt återgiven. Han gjorde en kompromiss med en grå skugga. Han var också säker på att man kunde i den utritade profilen se spår av själen. Man kunde fastställa att det inte är det mänskliga ansiktet som är en reflektion av själen. Det är skuggan av hans ansikte som är det. När jag har läst boken så märker jag att detta blir en viktig del i tolkningen av skuggan som ett egenvärde konstnären Andy Warhol (1928-1987)gör revolt mot detta i sitt verk The Shadow (1981)Genom att säga att hans skugga är bara en platt yta en skugga utav han eget ansikte. Den svarta siluetten 1777 målar Alexander Cozens verket Simle Beauty. Han fyller ut konturerna med grå färg och skulle aldrig drömma om att fylla den med svar vilken var en konstriktning i sig. Den stod för fruktan och rädsla. Lavater hade svårt att försvara sina bilder med övertygelse. Hans bilder handlade inte om konst. Hans bilder vara av psykologisk karaktär När filmen kom användes och fortfarande används Skuggan verkligen för att gestalta fruktan och rädsla vilket det var en konstriktning eller ej. Den själsfulla siluetten Lavaters tro praktiseras under 1800-talet. Både med humor och som ett experiment. För Lavater var det en kur för själen där man skulle fundera över sitt eget gudomliga ursprung. Människan var gjord till Guds avbild. Men ondskan drev honom till att förlora den. Hans relation till gudomligheten var överskuggad av kött. Är vi verkligen lämpliga att möta Gud i en mans skugga? 8 dventisement for the Chanel perfume, Ègoiste ´Platinum`1994 Lavater studerar och analyserar siluetten av Apollo Belvedere. Han anser att vackrare profil inte finns. Lavater utgår från J.J Wincklmans beskrivning och tolkning av Apollo Belvedere´ s profil.9 I sin historia över klassisk konst från 1764 Geschichte der Kunst des Altertums skriver Winckelmann att Apollos siluett bär spår av gudomlighet det finns inte en ådra ingen värme inte en nerv. Det är en utvald kropp som flödar av en underbar ström.10 Johan Caspar Lavater, Physiognomical Sudy of the Apollo Belvedere. 11 Den heliga skuggan Man hade en enorm tilltro till aposteln Paulus förmåga att bota sjuka och lama. Man lade sina sjuka och lama till och med i skuggan utav aposteln för att de trodde att även den kunde bota. Detta för att skuggan var en manifestation över själen. 12 Masaccio, St Peter Healing the Sick With his shadow (1427-8), fresco. Brancacci Chapel, S Maria del Carmine, Florence. Skuggans betydelse går från kärlek till ondska Skuggan har blivit ett av de vanligaste motiven i den negativa versionen avbildade motiv. Plinians skugga har förvandlats från en ung kvinnas kärleksbild till något kusligt. Stoichita refererar till en bild målad 1982 av de Ryskfödda konceptkonstnärerna Komar & Melamid (födda 1943 respektive 1945) Origin of socialism realism. Stalin skugga skulle i detta fall symbolisera den onda sidan Därtill kan man utgå från att det skulle vara han som var grundare av hela den sovjetiska samhällsstrukturen. Detta för att bilden är en parafras på Invention of Paiting. Rita runt Skuggan skulle vara upphov till bildens ursprung. Bilden The Invention of Paiting hade blivit Origin of Social Realism13 Vasily, Komar och Alexander Melamid, The origin of Socialist Realism (1982-3)14 Skuggan som alter ego Reklambilden för Chanel parfym ”Egoiste platinum” (1994)15 är ett annat exempel på hur man kan använda skuggan som alter ego. I det här fallet så avbildas en ung man som verkar vara svartsjuk på sin egen skugga. Mannen är enbart klädd i en handduk och han boxas mot en skugga på väggen som har en flaska Chanel parfym. Skuggan hukar och verkar vara slagen då han kastar ifrån sig flaskan. Skuggan blir en fiende utan ansikte och verkligheten en egoistisk varelse som inte unnar någon annan än sig själv att få parfymera sig med Chanel. Inte ens hans egen skugga! Adventisement for the Chanel perfume, Ègoiste ´Platinum`1994 Enligt Stoichita hävdar psykoanalysens fader Sigmund Freud att avbilda sig själv var en väsentlig ingrediens för det okända. Skuggan internaliseras i personligheten som en dunkel, svårfattad del av själen. Där det inre negativa finns. Skugga gestaltas också som den egna fienden viken man slåss mot. Har man mördat eller begått något annat ofördelaktigt är skuggan den som såg ens eget brott! Detta kan skapa en kamp en outhärdlig kamp med det egna jaget vilket kan sluta med självmord. Att skuggan skulle ha en själslig kraft blir allt tydligare. Jag tänker på siluettmåeriet som förmodligen enligt Sotichita räknas som en föregångare till fotografiet. Stolen som man satt i kan vara en förlaga till biktstolen. Detta kan också kan vara en förklaring till varför mer primitiva kulturer tror att fotografiet har tagit över själen från den fotograferade. Den moderna konsten Med den moderna konstens intresse för ljus och fotografi fick skuggan förnyad kraft Monet fotograferar sin egen skugga då han står så stranden när han målar sina näckrosor. Detta fotografi kan vara en vändpunket inom det självreflekterandet inom konsten. Skuggan är ur västerländsk synvinkel en bättre avbild av en person än en målad bild av henne. Innan fotografiet skulle bli accepterad som en ikonisk avbild måste den genomgå och förstå vad själva konstens väsen är. Alltså att skuggan berättar mer om människan än vad själva bilden gör. 16 Själva tanken blev ett enormt genombrått. Konstnären Picasso (1881-1973) blev den som fick stå för bedriften då han egentligen gör helt tvärt om i bilden Silhuette with a Young Girl Crouching kan man se en siluett av honom själv. Men det är inte hans skugga utan den är ditmålad som skugga. Detta kan man se eftersom den inte är skalenlig.17 Med detta bryter Picasso förbundet mellan konstnären och verket och skuggan blir inte ett signum för upphovsmannen. Picasso och andra konstnärer gjorde detta var att konsten stod i rivalitet till fotografiet. Vem som helst kunde ta ett foto så nu ställdes själva konstens utförande, ärlighet och äkthet på sin spets. Det samspelet mellan konstnären och verket som var så viktigt. Sedermera kom även den fotografisk bilden att bli fotokonst. Pablo Picasso sad Young Girl 1939 Soichita.s.119 Kubismen är ett utryck för materialiseringen av konsten. En avbildad form som kan ses från olika håll. Picassos målningar har oftast ett ansikte målat med en utjämning av skugga och profil. 18 Detta använde sig också fotografen Victor Obsatz utav i sitt fotografiska verk Composite photograph of Marcel Duchamp. (1953) Denna procedur är utan jämförelse ett symboliskt måleri. Med detta sätter Picasso punkt för den gamla traditionen som säger att skuggan var en oumbärlig nätvarande för att förverkliga och förkroppsliga. För Picasso blev det tvärt om för han blev det inte ett sätt att förkroppsliga utan det blev ett sätt att inte förkroppsliga i stället.Tack vare den här konsten så infördes också bildanalysen och reflektionen. Man började diskuterade konsten. Film Skuggan triumferade i det nya media, filmen! Max Mack´s The Other 1913 Ernst Lubitsch´s The Doll 1919 C. F.W Murnau´s Phantom 1922 , för att nämna några filmer där skuggan har fått ett estetiskt värde. Filmskaparna Wiewer och Murnau var de som öppet medgav att de hade fått sina idéer från det förflutna. Skuggan som större än personen blev typiskt. Kameran var den första som kunde tränga in i en människas psyke. Stoichita skriver att vi är väl medveten om att skuggan nu är ond, detta blir då ett instrument till att gestalta ondska. Detta är typiskt för den expressionistiska filmen ”Close up” (Närbild) A still from Friedrich Murnau´s 1922 film Nosferaty, a Symphony of Horror19 A still from Robert Wiene and Willy Hameister`s 1920 film The Cabinet of Dr Caligari.20 Här kan man se hur skuggan används på ett annat psykologiskt sätt än i Chanelreklamen ”Egoist platinim” . Den är mystiskt och skrämmande och gestaltar en människas egen dåliga och onda sida. I Chanels reklambild är budskapet mer som att skuggan gestaltar en människas begär efter något. Här finns inget behov av Lavaters psykoanalys där vikten utav exakt avbildning av skuggan gäller för att säkerställa en personens personlighet och karaktär En av kursens uppgifter var att gestalta ett föremåls skugga. Här har jag valt att i lera modelera två figurer som är vända mot varandra. Jag har också valt att ha en låg ljuskälla för att få en stor skugga. Skuggans storlek kom att påverka intrycket av bilderna. Skuggan kan ge många sinnesstämningar. Det lilla barnets skugga kan man tänka sig att dokumentera genom att rita runt och spara på ett papper. Den äldre damens skugga och barnets skugga förstärker en som jag ser det positiv och trevlig samtalsstund. Men oftast gestaltas den förstorade skuggan ondskan, demonen eller fienden. Väljer man en låg ljuskälla kan man få en lite varelse att se gigantis ut. Jag tycker man ofta stöter på det i tecknade filmer. En liten mus kan se jättestor ut i rätt ljus. Malevits svarta kvadrat. Det målades 1915. Den ryske konstnären Kazimir Malevich (1878-1935) ville något som fanns bortom all mening. Han vill reducera all konst till den absoluta nollpunken. Han gjorde scenografin till Victory over the sun. Vilket var en futuristisk opera. Operan med den svarta gatan skulle signalera en total seger över ljuset- det var en anti representant av naturen. Det blir en överenskommelse att konstens ande tar död på konstens ande. Kazimir Malevich Black Square, 1915 A Short Mistory of the Shadow.21 Suprematism Suprematism In general, Malevich used perfect abstract shapes such as the square as symbols of humanity's ability to transcend the natural world . I allmänhet används Malevitj perfekta abstrakta former såsom torget som symboler för mänsklighetens förmåga att överskrida den naturliga världen. Malevich was extremely interested in the mystical movement theosophy and in expressing a spiritual reality beyond the physical through his art. Malevitj var extremt intresserad av mystiska rörelsen teosofin och uttrycka en andlig verklighet bortom det fysiska genom sin konst. In this context the black square of his first suprematist work was not empty, as his critics claimed. I detta sammanhang svarta kvadraten på hans första Suprematistisk arbete var inte tom, som hans kritiker påstod. Instead it was "filled with the spirit of non-objective sensation," according to the artist, who described the areas of white in his compositions as "the free white sea" of "infinity." Istället var "fylld med andan i icke-objektiva känsla",22 Triptyk Triptyk skapad av mig själv i kursen Konst och design II De inklippta bilderna i verk ett och två är målade av mig själv och bilderna i triptyk 3 är bilder på norrsken som jag har tagit från Wikipedia 2012.23 I kursen fick vi i uppgift att göra en triptyk. Som skulle ha temat ont /gott eller mörkt eller ljust. Jag valde att arbeta i Photoshop och hade som grund till temat en fond av Malevich Svarta kvadrat. Malevitch menar inte enligt Stoichita att det svarta ska vara utan mening det svarta ska vara bortom all meningen. Allt sedan Platons idélära fram till vår egen samtidskonst verkar det svarta eller skuggan stå för en tro eller förhoppning över att det finns en högre idévärld bortom mänskligt förnuft. Därav den svarta kvadraten i min triptyk. Därefter klippte jag in bilder från mina egna verk och monterade dem som ett kors. Bilderna var kärleksbilder och bilder på reklam från spelbolag. I den sista bilden klippte jag in bilder på norrsken. Norrsken är en naturkraft som jag tyckte kunde vara spännande att sätta i en relation till det eviga sökandet efter en värld som är större än den vi känner till. Skuggan i samtidskonsten Man Ray Man Ray, Man, 1917-18, print photograpf. Musèe National d´Art Moderne, Paris24 Fotograf är Man Ray. (1890-1976). Han tyckte att skuggan är lika viktig som den riktiga saken. Man Ray var influerad av Marcel Duchamp som med sina verk gjorde revolt mot konstens suveränitet. Man Ray fotograferar en Readymade 1917 en mekanisk visp.25 I vår samtidskonst tycker jag att synen på skuggan förändras. En del samtidskonstnärerna verkar inte se skuggan som en andlighet utan som en ren skugga, ändå tycks konstnärerna tillskiver den en viktig funktion, som i Man Rays bild Man26. Eller i Andy Warhols verk The Shadow27 Andy Warhol, The Shadow, 1981 Warhol tycker enligt Stoichita att den inte har en andlighet, inte heller ska man kunna tolka eller läsa en människas karaktär utifrån dess skugga. Viktor I Stoichita hittar fler tillfällen där Lavaters tolkningar av profilen får nya innebörder, som l Marcel Duchamps framsida till Robert Lebel´s Monogragh Sur Machel Duchamp (1958) Marcel Duchamp Marcel Duchamp, frontispiece for Robert Lebel, Sur Marcel Duchamp, Paris, 195928 Marcel Duchamp Profile Selfporttrait. 195929 Bilderna är gjorda i Lavaters tradition och enligt Stoichita säger Duchamp ”den svarta skuggan är erbjuden att dömas och analyseras medan den vita skuggan är en skugga som inte längre existerar”.30 Dubbelgångare En annan uppgift i kursen är ett arbete som baseras på meningen dubbelgångare. Jag valde att lägga in min egen skugga i en bild tagen på en av den mytomspunne graffiti-konstnären Banksy väggmålningar. Det är ingen som vet vem han är, han skapar med hjälp av schabloner provocerande motiv på väggar och murar. Jag har sedan funderat över Marcel Duchamps tankar om en skugga som kunde dömas och en som inte kunde dömas. Den ljusa skuggan uppfattar även jag som tom. Bilden är tagen på operahusets tak i Oslo 201131 Det finns inget där att döma. Medan den svarta är materia. Vilket kan bero på att den ligger på en yta. Banksys målade skuggor är väl genomtänkta. Den målade flicka som tycks vilja flyger över muren som Israel lät bygga mellan Israel och Palestina för att skydda det israeliska folket från palestinska terrorister. Skuggan är ingen riktig skugga den är en ditmålad skugga som kan föreställa vilken flicka som helst. Målningen kan leda till en stark reflektion över en verklig flickas längtan efter en värld utan muren. En bild tagen på ett av Banksys Graffitii konst föreställande en flicka som flyger över muren mellan Palestina och Israel. Wikipedia.32 Kan min skugga som jag lagt in i bilden påverka min egen reflektion över det palestinska folkets livsrum. Blir skuggan mitt alter ego? Eller bara en skugga? Kan det också vara en bra bild där jag i en analys kan se en gatubild över ett vardagsliv från en förmodad plats i Palestina. Där en skugga dit målad förställande en fiktiv flicka som flyger med hjälp av några balonger över muren mot en förväntad frihet! Mitt eget fotomontage med mig själv inklippt i Banksys Bild Wikipedia 2012.33 Avslutande reflektioner Syftet med arbetet var att jag vill veta lite mer om skuggans betydelse inom den västerlänska konsten. Skuggan är ofta närvarande inom konsten och jag förstår att den har en underliggande betydelse. Jag har i Anne D´Alleva (2005) bok, Methods & Teories of Art History34 hittat en del teorier om hur man bör studera konsthistoria. I boken hänvisar hon till Glina Good för att lyfta fram hur hon själv vill vara vägvisare i studierna. Hon menar att hon enbart kan visa på den rätta vägen men resan måste man göra själv. För mig har det har varit en intressant resa tack vare att jag har läst boken, A Short Historiy of the Shadow skriven avViktor I Shochita Reaktion Books Ltd 199935 det uppenbarat sig en mycket mer genomtänkt bakgrund över varför skuggan är så synlig i den västerlänska konsten. Mycket mer än vad jag har kunnat ana. Det mytomspunna upphovet till den första teckningen, först förankrad i kärlekens tecken men som med tidens gång har överförts till mer av en gestaltning av människans onda sida och slutligen till att enbart ses som en skugga. Skuggan har också en betydelse som det signum en konstnär sätter som avtryck på sitt konstverk då i form utav sin hands eller ansiktsprofils skugga. Prästen Lavater forskade i skuggan från en människas profil. Han uppfann en speciell stol som man fick sitta i. Ansiktet placerades mellan en duk och ett ljus. Skuggan på huvudet i profil ritades sedan av runt de yttre kanterna. Detta var inte ett konstverk utan en bild som man kunde använda sig utav i psykologin. Lavater kunde läsa av en människas karaktär i den avbildare siluett som var en återspegling av själen. Picasso tyckte inte om när den fotografiska bilden uppfanns. Det blev en konkurrent och revaliteten blev uppenbar i konsten. Samtidigt som han ansåg att både skuggan och ytan fanns så var han den första som använde skuggan utan att ge den någon annan innebörd än skugga. Det modernistiska verket utan en naturlig bild bara yta. Det är svårt att fotografera en sådan. Nu kan jag förstå varför Picasso har så mycket skuggor i sina verk. Han ville fortfarande ha med skuggan innebörd. Skuggan är ett spännande område eftersom vi har så många historiska tolkningar utav den. Jag började tänka på alla otaliga filmer där skuggan tornar upp sig från något okänt och sedan visar det sig vara en ynklig lite råtta eller kattunge. Detta är mycket vanligt i tecknade filmer. Konstnärer har även fram till våra dagar målat/filmat skuggan utifrån det förflutnas sätt att se på den. I uppgiften en dubbelgångare blev valet ganska självklart. Jag har länge varit beundrare av graffitikonstnären Banksy. Han målar skuggor på murar och husfasader. Hans budskap i bilderna är ofta politiska men ändå av det slaget som berör oss alla. Det var spännande att klistra in min egen bild och sedan fundera på vad den gjorde med både mig som skuggvarelse och bilden i sig. Jag analyserade utifrån skuggans karaktär Jag ser ut som en förbiflanerande shoppingdam som iakttar en liten flickas frihetslängtan. En oskuldsfull flicka med flätor ställs emot murens hårdhet och mitt passiva åskådande. Skuggan har gett mig många fler funderingar än jag förväntat mig. Skuggan kommer definitivt få en annan innebörd framöver. Källor Viktor I Stoichita A Short History of the Shadow, 1997Reaktion Book Ltd 1999 Banksy - Wikipedia sv.wikipedia.org/wiki/Banksy , 2012 Bilder på mina egna verk Karlstads universitet konst och design II 2012 D Det 1 Victor I Stoichita (1997), A Short History of the Shadow, Reaktion Books Ltd. London.1999. 2 Anne D´Alleva (2005) Methods & Teories of Art History. Laurence King Publishing Ltd 2005 3 Graffitikonstnären Banksy 2012 4 Stoichita s.7 5 Stoichita s.13 6 Bildanalys enligt Panoskys teori 7 (s.157 8 Stoichita s.161 9 Apollo di Belvedere är en romersk marmorskulptur från 130-talet e.Kr. Det är en kopia av ett förlorat grekiskt original från cirka 320 f.Kr. Wikipedia 2012 10 Stoichita Masaccio, St Peter Healing the Sick With his shadow (1427-8), fresco. Brancacci Chapel, S Maria del Carmine, Florence. s.165 11 Stoichita Johan Caspar Lavater, Physiognomical Sudy of the Apollo Belvedere. s.165 12 Stoichita s.73 13 Stoichita s.135 14 Vasily, Komar och Alexander Melamid, The origin of Socialist Realism (1982-3) 15 Reklanbild för Chanel parfym ”Egoiste platinum”1994 s.36 16 Stoichita. A short history of the Shadows.113 17 Stoichita. A Short Historiy of the Shadow s.118 18 Stoichita s.118 19 Stoichita s.151 20 Stoichita s.151 21 Stoichita A Short History of the Shadow. S.186 22 Superematism Kazimir Malevitj Wikipedia 2012 23 Triptyk skapad av mig själv i kursen Konst och design II De inklippta bilderna i verk ett och två är målade av mig själv och bilderna i triptyk 3 är bilder på norrsken som jag har tagit från Wikipedia 2012. 24 Stoichita s.195 25 Stoichita s.195 26 Man Ray, Man, 1917-18, print photograpf. Musèe National d´Art Moderne, Paris 27 Stoichita A short history of Shadow Andy Earhol The Shadow 1981 s.216 28 Stoichita s.228 29 Stoichita s.228 30 Stoichita s.228 31 Bilden är tagen på operahuset i Oslo 2011 32 Wikipedia. Bild graffitikonstnären Banksy 2012 33 Graffitikonstnären Banksy. Wikipedia, 2012 34 Anne D´Alleva (2005) bok, Methods & Teories of Art History 35 A Short Historiy of the Shadow skriven avViktor I Shochita Reaktion Books Ltd 1999

Kommentera

Din emailadress kommer inte att synas. Tvingade fält är markerade *

*
*

Blandade artiklar från Konstagenten

Sex Pistols Punk

Sex Pistols Världens mest kända punkband genom tiderna. I början 70-talet bestämde sig kompisarna Paul Cook och Steve Jones för att bilda ett band och tillsammans med klas..

Bristande respekt

Martin Wittfooth som är kanadensare skapar dessa målningar för att visa att människans förbrukande inte är hållbart mot naturen och djuren. Konsekvenserna till vår levnadss..

Riktigt duktig tecknare

Milton Lozada är en otroligt duktig tecknare som använder sig av kulspetspenna. Milton är ju även tatuerare som jag antar har månader och år bokat framöver. Jag skulle gärn..

Är det inte något speciellt med dessa tjejer?

Vill du bädda in dig i konstiga tankar? Spendera ett par minuter framför dessa verk som Virginia Mori gjort så hörs vi igen sen. Får vi se vad du kom fram till. Besök kons..

Litografin

Den grafiska tryckkonsten Litografin uppfinns av Alois Senefelder 1798. Konsten anpassar sig efter tekniken. Nya vektyg skapar en ny typ av konst. Trycktekniken i sig är inte ny...

Bordstwist

Detta otroliga bord byggt av Michael Beitz är helt i trä och må jag säga helt fantastiskt. Kanske fruktansvärt opraktiskt i hemmet men i en konsthall passar den perfekt. Ta g..
Konstagenten 5.0 2018